{"id":1895,"date":"2025-02-04T09:00:32","date_gmt":"2025-02-04T08:00:32","guid":{"rendered":"https:\/\/www.doggieservices.sveavagen3.se\/?p=1895"},"modified":"2026-11-03T02:21:50","modified_gmt":"2026-11-03T01:21:50","slug":"hunden-bar-tygkassen-genom-hallen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/doggieservices.sveavagen3.se\/?p=1895","title":{"rendered":"Hunden b\u00e4r tygkassen genom hallen"},"content":{"rendered":"<div style=\"text-align: left;\">\n<blockquote>\n<p><strong>Kassen var tom. Uppdraget k\u00e4ndes \u00e4nd\u00e5 stort.<\/strong><\/p>\n<\/blockquote>\n<p>Det b\u00f6rjade med att du kom hem och st\u00e4llde p\u00e5sarna innanf\u00f6r d\u00f6rren. Jag h\u00e4lsade ordentligt, som jag brukar n\u00e4r n\u00e5gon viktig person \u00e5terv\u00e4nder efter en l\u00e4ngre bortavaro. Du hade kanske bara varit ute en stund. F\u00f6r mig hade det \u00e4nd\u00e5 hunnit bli dags att kontrollera var du varit och om du fortfarande tyckte om att bli m\u00f6tt av just mig.<\/p>\n<p>Du tog av dig skorna och bar in varorna. Jag f\u00f6ljde med, h\u00f6ll reda p\u00e5 dina steg och nosade p\u00e5 luften omkring kassarna. Det kom m\u00e5nga dofter samtidigt. N\u00e5gra var mycket intressanta. Du packade upp medan jag stod p\u00e5 golvet bredvid, och till slut fanns det bara en mjuk tygkasse kvar. Den var tom och hade sjunkit ihop \u00f6ver din hand.<\/p>\n<p>N\u00e4r du r\u00e4ckte fram den tog jag tag. Tyget k\u00e4ndes bekant i munnen. Du sl\u00e4ppte f\u00f6rsiktigt och jag stod pl\u00f6tsligt d\u00e4r med en sak som alldeles nyss hade varit din. Jag s\u00e5g p\u00e5 dig. Du log, pekade mot hallen och gick med mig. D\u00e5 f\u00f6rstod jag tillr\u00e4ckligt f\u00f6r att b\u00f6rja r\u00f6ra p\u00e5 mig, mycket n\u00f6jd med vad jag hade f\u00e5tt att b\u00e4ra.<\/p>\n<p>Det var ingen l\u00e5ng str\u00e4cka. \u00c4nd\u00e5 beh\u00f6vde vi ordna en del tillsammans. Kassen ville ibland sl\u00e4pa lite mot golvet och jag fick \u00e4ndra mitt grepp. Du gick l\u00e5ngsamt bredvid s\u00e5 att jag hann f\u00e5 med mig allt. Jag beh\u00f6vde stanna en g\u00e5ng. Sedan lyfte jag huvudet igen och fortsatte, med svansen mer upptagen \u00e4n n\u00e5gon annan del av kroppen.<\/p>\n<p>Vid hallen satte du dig p\u00e5 huk och tog emot kassen n\u00e4r jag sl\u00e4ppte. Det kom ett varmt ber\u00f6m. Jag s\u00e5g upp p\u00e5 dig och stod kvar, beredd p\u00e5 n\u00e4sta viktiga h\u00e4ndelse. Du vek ihop tyget och lade det p\u00e5 sin plats. S\u00e5 var det tydligen f\u00e4rdigt. Ett ganska kort uppdrag, men jag hade hunnit vara delaktig i det fr\u00e5n b\u00f6rjan till slut.<\/p>\n<p>Jag bar fortfarande gl\u00e4djen i kroppen n\u00e4r vi gick tillbaka in. Du hade l\u00e5tit mig vara med om n\u00e5got enkelt som faktiskt h\u00e4nde mellan oss. Min mun fick h\u00e5lla, mina ben fick f\u00f6lja och din uppm\u00e4rksamhet fanns n\u00e4ra. Det gjorde mig ivrig p\u00e5 ett annat s\u00e4tt \u00e4n n\u00e4r jag bara g\u00e5r runt och undrar vad du h\u00e5ller p\u00e5 med.<\/p>\n<p>Du kanske t\u00e4nkte att du hade f\u00e5tt kassen flyttad n\u00e5gra meter. Jag hade f\u00e5tt n\u00e5got att g\u00f6ra tillsammans med dig. Den skillnaden kan vara ganska stor fr\u00e5n min h\u00f6jd. Det finns s\u00e5 m\u00e5nga saker i ett hem som m\u00e4nniskor lyfter, ordnar och best\u00e4mmer \u00f6ver medan en hund f\u00e5r h\u00e5lla sig undan. Den h\u00e4r g\u00e5ngen fanns det en liten uppgift som passade mig.<\/p>\n<p>Allt beh\u00f6ver f\u00f6rst\u00e5s inte \u00f6verl\u00e4mnas till min mun. Det har jag ocks\u00e5 m\u00e4rkt. En del saker plockar du undan direkt, och vissa vill du b\u00e4ra sj\u00e4lv. Jag kan bli besviken en kort stund n\u00e4r du g\u00e5r f\u00f6rbi med n\u00e5got som ser sp\u00e4nnande ut. Men n\u00e4r vi har v\u00e5ra egna saker att g\u00f6ra tillsammans blir det l\u00e4ttare att hitta n\u00e5got roligt bland det som faktiskt \u00e4r mitt.<\/p>\n<p>Den tomma kassen var l\u00e4tt och mjuk. Det fanns inga varor att f\u00e5 med, och jag beh\u00f6vde aldrig h\u00e5lla l\u00e4ngre \u00e4n jag ville. N\u00e4r greppet blev kr\u00e5ngligt stannade vi. Du stod n\u00e4ra och l\u00e4t mig b\u00f6rja om. Jag beh\u00f6vde inte skynda genom rummet f\u00f6r att hinna ikapp din tanke om hur fort det borde g\u00e5 att flytta en tom p\u00e5se.<\/p>\n<p>Jag tycker om n\u00e4r du uppt\u00e4cker vad jag redan g\u00e4rna g\u00f6r. Jag kan vilja b\u00e4ra n\u00e5got n\u00e4r jag blir glad. Jag kan komma till dig med en leksak och verka mycket angel\u00e4gen om att du ska se den. N\u00e4r du m\u00e4rker s\u00e5dant finns det n\u00e5got att m\u00f6tas kring. Du beh\u00f6ver inte alltid b\u00f6rja med en uppgift som \u00e4r helt ny f\u00f6r oss b\u00e5da.<\/p>\n<p>Ibland blir min hj\u00e4lpsamhet f\u00f6rst\u00e5s lite omfattande. Jag kan b\u00e4ra leksaken till ett annat rum \u00e4n det du t\u00e4nkte dig. Jag kan s\u00e4tta ner den f\u00f6r att unders\u00f6ka n\u00e5got och sedan komma tillbaka tomh\u00e4nt med ett mycket n\u00f6jt ansikte. Du verkar inte alltid begripa hur m\u00e5nga sm\u00e5 saker som kan beh\u00f6va uppm\u00e4rksamhet p\u00e5 v\u00e4gen mellan soffan och hallen.<\/p>\n<p>Med kassen gick det bra f\u00f6r att du var med. Du s\u00e5g n\u00e4r jag stannade och v\u00e4ntade p\u00e5 mig. Jag s\u00e5g vart du gick och kunde f\u00f6lja. Vi beh\u00f6vde inte gissa lika mycket som n\u00e4r jag f\u00f6rs\u00f6ker ordna ett helt f\u00f6retag p\u00e5 egen hand. Din hand fanns d\u00e4r vid slutet, och jag fick h\u00f6ra att vi hade gjort det tillsammans.<\/p>\n<p>Efter\u00e5t tog du fram en av mina mjuka leksaker. Jag bar den genom rummet med ungef\u00e4r samma v\u00e4rdighet som jag nyss hade burit kassen. Sedan fick v\u00e4rdigheten ge plats \u00e5t ett ganska hastigt varv runt mattan. Du skrattade n\u00e4r jag kom tillbaka. Jag hade tydligen mer gl\u00e4dje kvar \u00e4n vad som gick \u00e5t till sj\u00e4lva arbetet.<\/p>\n<p>Det \u00e4r l\u00e4tt att tro att en stor uppgift m\u00e5ste ge den st\u00f6rsta k\u00e4nslan. F\u00f6r mig kan n\u00e5gra meter bredvid dig vara tillr\u00e4ckligt f\u00f6r att hela kroppen ska vakna. Jag f\u00e5r n\u00e5got jag kan g\u00f6ra, du m\u00e4rker att jag g\u00f6r det och vi hinner hitta varandra under tiden. En vanlig stund i k\u00f6ket kan f\u00f6r\u00e4ndras ganska mycket av det.<\/p>\n<p>Du satte dig till slut i f\u00e5t\u00f6ljen. Jag kom fram med leksaken och lade den n\u00e4ra din fot. Nu kunde du f\u00e5 titta medan jag h\u00f6ll p\u00e5 med mitt. Efter en stund lade jag mig ner och drog den mellan framtassarna. Kassen l\u00e5g hopvikt i hallen. Den beh\u00f6vde inte b\u00e4ras mer, \u00e5tminstone inte f\u00f6rr\u00e4n du hade ett nytt \u00e4rende f\u00f6r oss.<\/p>\n<p>N\u00e4r du s\u00e5g ner p\u00e5 mig viftade jag med svansen en g\u00e5ng mot golvet. Jag var fortfarande glad \u00f6ver hur du hade sett p\u00e5 mig n\u00e4r jag kom fram med tyget i munnen. Du kunde ha g\u00e5tt de d\u00e4r metrarna sj\u00e4lv. I st\u00e4llet gick vi dem tillsammans, lite l\u00e5ngsammare och med betydligt st\u00f6rre uppst\u00e5ndelse. Det var jag mycket n\u00f6jd med.<\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Kassen var tom. Uppdraget k\u00e4ndes \u00e4nd\u00e5 stort. Det b\u00f6rjade med att du kom hem och st\u00e4llde p\u00e5sarna innanf\u00f6r d\u00f6rren. Jag h\u00e4lsade ordentligt, som jag brukar n\u00e4r n\u00e5gon viktig person \u00e5terv\u00e4nder efter en l\u00e4ngre bortavaro. Du hade kanske bara varit ute en stund. F\u00f6r mig hade det \u00e4nd\u00e5 hunnit bli dags att kontrollera var du varit och om du fortfarande tyckte om att bli m\u00f6tt av just mig. Du tog av dig skorna och bar in varorna. Jag f\u00f6ljde med, h\u00f6ll reda p\u00e5 dina steg och nosade p\u00e5 luften omkring kassarna. Det kom m\u00e5nga dofter samtidigt. N\u00e5gra var mycket intressanta. Du packade upp medan jag stod p\u00e5 golvet bredvid, och till slut fanns det bara en mjuk tygkasse kvar. Den var tom och hade sjunkit ihop \u00f6ver din hand. N\u00e4r du r\u00e4ckte fram den tog jag tag. Tyget k\u00e4ndes bekant i munnen. Du sl\u00e4ppte f\u00f6rsiktigt och jag stod pl\u00f6tsligt d\u00e4r med en sak som alldeles nyss hade varit din. Jag s\u00e5g p\u00e5 dig. Du log, pekade mot hallen och gick med mig. D\u00e5 f\u00f6rstod jag tillr\u00e4ckligt f\u00f6r att b\u00f6rja r\u00f6ra p\u00e5 mig, mycket n\u00f6jd med vad jag hade f\u00e5tt att b\u00e4ra. Det var ingen l\u00e5ng str\u00e4cka. \u00c4nd\u00e5 beh\u00f6vde vi ordna en del tillsammans. Kassen ville ibland sl\u00e4pa lite mot golvet och jag fick \u00e4ndra mitt grepp. Du gick l\u00e5ngsamt bredvid s\u00e5 att jag hann f\u00e5 med mig allt. Jag beh\u00f6vde stanna en g\u00e5ng. Sedan lyfte jag huvudet igen och fortsatte, med svansen mer upptagen \u00e4n n\u00e5gon annan del av kroppen. Vid hallen satte du dig p\u00e5 huk och tog emot kassen n\u00e4r jag sl\u00e4ppte. Det kom ett varmt ber\u00f6m. Jag s\u00e5g upp p\u00e5 dig och stod kvar, beredd p\u00e5 n\u00e4sta viktiga h\u00e4ndelse. Du vek ihop tyget och lade det p\u00e5 sin plats. S\u00e5 var det tydligen f\u00e4rdigt. Ett ganska kort uppdrag, men jag hade hunnit vara delaktig i det fr\u00e5n b\u00f6rjan till slut. Jag bar fortfarande gl\u00e4djen i kroppen n\u00e4r vi gick tillbaka in. Du hade l\u00e5tit mig vara med om n\u00e5got enkelt som faktiskt h\u00e4nde mellan oss. Min mun fick h\u00e5lla, mina ben fick f\u00f6lja och din uppm\u00e4rksamhet fanns n\u00e4ra. Det gjorde mig ivrig p\u00e5 ett annat s\u00e4tt \u00e4n n\u00e4r jag bara g\u00e5r runt och undrar vad du h\u00e5ller p\u00e5 med. Du kanske t\u00e4nkte att du hade f\u00e5tt kassen flyttad n\u00e5gra meter. Jag hade f\u00e5tt n\u00e5got att g\u00f6ra tillsammans med dig. Den skillnaden kan vara ganska stor fr\u00e5n min h\u00f6jd. Det finns s\u00e5 m\u00e5nga saker i ett hem som m\u00e4nniskor lyfter, ordnar och best\u00e4mmer \u00f6ver medan en hund f\u00e5r h\u00e5lla sig undan. Den h\u00e4r g\u00e5ngen fanns det en liten uppgift som passade mig. Allt beh\u00f6ver f\u00f6rst\u00e5s inte \u00f6verl\u00e4mnas till min mun. Det har jag ocks\u00e5 m\u00e4rkt. En del saker plockar du undan direkt, och vissa vill du b\u00e4ra sj\u00e4lv. Jag kan bli besviken en kort stund n\u00e4r du g\u00e5r f\u00f6rbi med n\u00e5got som ser sp\u00e4nnande ut. Men n\u00e4r vi har v\u00e5ra egna saker att g\u00f6ra tillsammans blir det l\u00e4ttare att hitta n\u00e5got roligt bland det som faktiskt \u00e4r mitt. Den tomma kassen var l\u00e4tt och mjuk. Det fanns inga varor att f\u00e5 med, och jag beh\u00f6vde aldrig h\u00e5lla l\u00e4ngre \u00e4n jag ville. N\u00e4r greppet blev kr\u00e5ngligt stannade vi. Du stod n\u00e4ra och l\u00e4t mig b\u00f6rja om. Jag beh\u00f6vde inte skynda genom rummet f\u00f6r att hinna ikapp din tanke om hur fort det borde g\u00e5 att flytta en tom p\u00e5se. Jag tycker om n\u00e4r du uppt\u00e4cker vad jag redan g\u00e4rna g\u00f6r. Jag kan vilja b\u00e4ra n\u00e5got n\u00e4r jag blir glad. Jag kan komma till dig med en leksak och verka mycket angel\u00e4gen om att du ska se den. N\u00e4r du m\u00e4rker s\u00e5dant finns det n\u00e5got att m\u00f6tas kring. Du beh\u00f6ver inte alltid b\u00f6rja med en uppgift som \u00e4r helt ny f\u00f6r oss b\u00e5da. Ibland blir min hj\u00e4lpsamhet f\u00f6rst\u00e5s lite omfattande. Jag kan b\u00e4ra leksaken till ett annat rum \u00e4n det du t\u00e4nkte dig. Jag kan s\u00e4tta ner den f\u00f6r att unders\u00f6ka n\u00e5got och sedan komma tillbaka tomh\u00e4nt med ett mycket n\u00f6jt ansikte. Du verkar inte alltid begripa hur m\u00e5nga sm\u00e5 saker som kan beh\u00f6va uppm\u00e4rksamhet p\u00e5 v\u00e4gen mellan soffan och hallen. Med kassen gick det bra f\u00f6r att du var med. Du s\u00e5g n\u00e4r jag stannade och v\u00e4ntade p\u00e5 mig. Jag s\u00e5g vart du gick och kunde f\u00f6lja. Vi beh\u00f6vde inte gissa lika mycket som n\u00e4r jag f\u00f6rs\u00f6ker ordna ett helt f\u00f6retag p\u00e5 egen hand. Din hand fanns d\u00e4r vid slutet, och jag fick h\u00f6ra att vi hade gjort det tillsammans. Efter\u00e5t tog du fram en av mina mjuka leksaker. Jag bar den genom rummet med ungef\u00e4r samma v\u00e4rdighet som jag nyss hade burit kassen. Sedan fick v\u00e4rdigheten ge plats \u00e5t ett ganska hastigt varv runt mattan. Du skrattade n\u00e4r jag kom tillbaka. Jag hade tydligen mer gl\u00e4dje kvar \u00e4n vad som gick \u00e5t till sj\u00e4lva arbetet. Det \u00e4r l\u00e4tt att tro att en stor uppgift m\u00e5ste ge den st\u00f6rsta k\u00e4nslan. F\u00f6r mig kan n\u00e5gra meter bredvid dig vara tillr\u00e4ckligt f\u00f6r att hela kroppen ska vakna. Jag f\u00e5r n\u00e5got jag kan g\u00f6ra, du m\u00e4rker att jag g\u00f6r det och vi hinner hitta varandra under tiden. En vanlig stund i k\u00f6ket kan f\u00f6r\u00e4ndras ganska mycket av det. Du satte dig till slut i f\u00e5t\u00f6ljen. Jag kom fram med leksaken och lade den n\u00e4ra din fot. Nu kunde du f\u00e5 titta medan jag h\u00f6ll p\u00e5 med mitt. Efter en stund lade jag mig ner och drog den mellan framtassarna. Kassen l\u00e5g hopvikt i hallen. Den beh\u00f6vde inte b\u00e4ras mer, \u00e5tminstone inte f\u00f6rr\u00e4n du hade ett nytt \u00e4rende f\u00f6r oss. N\u00e4r du s\u00e5g ner p\u00e5 mig viftade jag med svansen en g\u00e5ng mot golvet. Jag var fortfarande glad \u00f6ver hur du hade sett p\u00e5 mig n\u00e4r jag kom fram med tyget i munnen. Du kunde ha g\u00e5tt de d\u00e4r metrarna sj\u00e4lv. I st\u00e4llet gick vi dem tillsammans, lite l\u00e5ngsammare och med betydligt st\u00f6rre uppst\u00e5ndelse. Det var jag mycket n\u00f6jd med.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":1896,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12],"tags":[328,377],"class_list":["post-1895","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-citat_kloka_ord","tag-apportering","tag-samarbete-med-hund"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/doggieservices.sveavagen3.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1895","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/doggieservices.sveavagen3.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/doggieservices.sveavagen3.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/doggieservices.sveavagen3.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/doggieservices.sveavagen3.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1895"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/doggieservices.sveavagen3.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1895\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1897,"href":"https:\/\/doggieservices.sveavagen3.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1895\/revisions\/1897"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/doggieservices.sveavagen3.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/1896"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/doggieservices.sveavagen3.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1895"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/doggieservices.sveavagen3.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1895"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/doggieservices.sveavagen3.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1895"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}