{"id":1901,"date":"2025-02-11T09:00:01","date_gmt":"2025-02-11T08:00:01","guid":{"rendered":"https:\/\/www.doggieservices.sveavagen3.se\/?p=1901"},"modified":"2026-11-03T02:35:18","modified_gmt":"2026-11-03T01:35:18","slug":"hunden-bredvid-dig-pa-golvet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/doggieservices.sveavagen3.se\/?p=1901","title":{"rendered":"Hunden bredvid dig p\u00e5 golvet"},"content":{"rendered":"<div style=\"text-align: left;\">\n<blockquote>\n<p><strong>Du satte dig p\u00e5 golvet. Jag gl\u00f6mde bort leksaken i min mun.<\/strong><\/p>\n<\/blockquote>\n<p>Jag hade h\u00e4mtat den n\u00e4r jag h\u00f6rde nyckeln. Det var s\u00e5 jag hade t\u00e4nkt m\u00f6ta dig: med hela kroppen glad och n\u00e5got mjukt i munnen. Du \u00f6ppnade d\u00f6rren och jag kom fram. Men din hand r\u00f6rde sig l\u00e5ngsammare \u00e4n vanligt. Du sade mitt namn l\u00e5gt och stod sedan kvar en stund innan du tog av dig skorna.<\/p>\n<p>Jag f\u00f6ljde dig in i rummet med leksaken fortfarande mellan t\u00e4nderna. Du satte dig p\u00e5 golvet intill soffan. Det brukade betyda att vi skulle g\u00f6ra n\u00e5got tillsammans, s\u00e5 f\u00f6rst blev jag \u00e4nnu ivrigare. Jag gick fram till ditt kn\u00e4, redo att l\u00e4mna \u00f6ver det jag hade burit med mig. D\u00e5 s\u00e5g jag att din blick hade stannat n\u00e5gon annanstans.<\/p>\n<p>Du drog handen \u00f6ver ansiktet. Jag stod alldeles n\u00e4ra och v\u00e4ntade p\u00e5 n\u00e4sta r\u00f6relse. Leksaken gled ner p\u00e5 mattan. Den l\u00e5g mellan oss med den ena tygkanten vikt \u00e5t sidan. Ingen av oss tog upp den. Jag nosade mot din hand och du \u00f6ppnade fingrarna lite, precis tillr\u00e4ckligt f\u00f6r att jag skulle kunna komma intill.<\/p>\n<p>Jag visste inte vad som hade h\u00e4nt d\u00e4r du varit. De st\u00e4llen du g\u00e5r till n\u00e4r jag stannar hemma finns mest f\u00f6r mig genom det du har med dig tillbaka. Doften i dina kl\u00e4der. S\u00e4ttet du r\u00f6r dig p\u00e5. Hur r\u00f6sten l\u00e5ter n\u00e4r du h\u00e4lsar. Den h\u00e4r g\u00e5ngen var n\u00e5got annorlunda, och jag blev kvar hos dig f\u00f6r att se vad du beh\u00f6vde g\u00f6ra h\u00e4rn\u00e4st.<\/p>\n<p>Du sade n\u00e5gra ord, men de flesta f\u00f6rsvann medan du talade. Jag lyfte huvudet mot ljudet och s\u00e5g p\u00e5 ditt ansikte. Det kom t\u00e5rar. Du str\u00f6k mig \u00f6ver kinden och f\u00f6rs\u00f6kte le. Sedan blev du tyst igen. Jag stod fortfarande vid ditt kn\u00e4 och k\u00e4nde handen r\u00f6ra sig l\u00e5ngsamt genom p\u00e4lsen innan den stannade p\u00e5 samma plats.<\/p>\n<p>F\u00f6rst hade jag sv\u00e5rt att best\u00e4mma var jag skulle vara. Jag kunde st\u00e5 precis framf\u00f6r dig, men d\u00e5 fick du b\u00f6ja armen f\u00f6r att n\u00e5 mig. Jag kunde s\u00e4tta mig bredvid ditt ben, fast d\u00e4r l\u00e5g en kudde i v\u00e4gen. Du flyttade kudden lite \u00e5t sidan. D\u00e5 gick jag runt och hittade en plats som passade oss b\u00e5da b\u00e4ttre.<\/p>\n<p>Jag satte mig d\u00e4r och lutade sidan l\u00e4tt mot dig. Du beh\u00f6vde inte h\u00e5lla om mig. Det r\u00e4ckte att din arm kunde vila n\u00e4ra och att jag fick sitta kvar. Ibland kom handen upp \u00f6ver mitt huvud, ibland l\u00e5g den stilla p\u00e5 mattan. Jag nosade p\u00e5 den n\u00e4r du slutade r\u00f6ra den, och d\u00e5 m\u00f6ttes vi en liten stund igen.<\/p>\n<p>Det \u00e4r sv\u00e5rt f\u00f6r mig att f\u00f6rst\u00e5 s\u00e5dant som inte h\u00e4nder i rummet. Jag kan inte g\u00e5 tillbaka dit du nyss varit och \u00e4ndra det som gjorde dig ledsen. Jag kan st\u00e5 h\u00e4r n\u00e4r du kommer hem. Jag kan f\u00f6lja dig fr\u00e5n hallen och uppt\u00e4cka att den vanliga h\u00e4lsningen beh\u00f6ver bli lite annorlunda just i dag. S\u00e5 l\u00e5ngt r\u00e4cker det jag har att komma med.<\/p>\n<p>Du satt kvar l\u00e4ngre \u00e4n jag f\u00f6rst hade v\u00e4ntat mig. Jag gled ner p\u00e5 magen och lade mig n\u00e4ra ditt ben. Leksaken l\u00e5g fortfarande framf\u00f6r oss. N\u00e4r min nos hamnade intill den luktade jag lite p\u00e5 tyget, men jag tog den inte. Det fanns ingen br\u00e5dska att b\u00f6rja leka. Din hand hade hittat en lugn r\u00f6relse \u00f6ver min sida.<\/p>\n<p>Efter en stund tog du faktiskt upp leksaken. Du h\u00f6ll fram den och jag grep om den f\u00f6rsiktigt. Vi fick ett litet \u00f6gonblick av det vanliga mellan oss. Jag drog \u00e5t mitt h\u00e5ll, du h\u00f6ll kvar och det kom ett kort skratt. Sedan sl\u00e4ppte du och lutade dig bak\u00e5t mot soffan. Skrattet hade f\u00e5tt plats, fast det ledsna fortfarande fanns kvar.<\/p>\n<p>Jag lade leksaken vid din fot och satte mig igen. Du s\u00e5g p\u00e5 mig den g\u00e5ngen. Jag svarade med svansen och kom lite n\u00e4rmare n\u00e4r du str\u00e4ckte fram handen. Det beh\u00f6vde inte bli mer av det. Vi kunde ha ett \u00f6gonblick som k\u00e4ndes varmt mitt i en stund som \u00e4nnu var tung. Jag hade ingen anledning att skynda vidare fr\u00e5n det.<\/p>\n<p>Till slut blev jag t\u00f6rstig och reste mig. Du l\u00e4t mig g\u00e5 till sk\u00e5len. N\u00e4r jag drack satt du kvar p\u00e5 golvet, och jag v\u00e4nde p\u00e5 huvudet f\u00f6r att se efter dig. Jag kunde g\u00e5 en liten bit ifr\u00e5n och \u00e4nd\u00e5 h\u00f6ra att du var d\u00e4r. N\u00e4r jag kom tillbaka hade du dragit kudden n\u00e4rmare ryggen och hittat en bekv\u00e4mare st\u00e4llning.<\/p>\n<p>Jag lade mig p\u00e5 mattan igen, denna g\u00e5ng med lite mer plats omkring benen. Du beh\u00f6vde inte ropa p\u00e5 mig. Det var dit jag ville g\u00e5 just d\u00e5. Jag kunde se dig fr\u00e5n min plats och du kunde n\u00e5 mig om du str\u00e4ckte ut handen. Ibland gjorde du det. Ibland satt vi bara kvar medan ljuden utanf\u00f6r f\u00f6nstret kom och gick.<\/p>\n<p>N\u00e4r du b\u00f6rjade resa dig lyfte jag huvudet. Du stannade till, tog ett andetag och kom upp p\u00e5 f\u00f6tter. Sedan gick vi till hallen tillsammans. Du tog fram kopplet och jag reste mig med den v\u00e4lbekanta f\u00f6rv\u00e4ntan i kroppen. N\u00e4sta lilla sak v\u00e4ntade p\u00e5 oss: att f\u00e5 g\u00e5 ut en stund. Den beh\u00f6vde inte vara st\u00f6rre \u00e4n s\u00e5.<\/p>\n<p>Du hj\u00e4lpte mig med vinterjackan innan du tog p\u00e5 din egen. Vi stod n\u00e4ra varandra i hallen, som vi gjort m\u00e5nga g\u00e5nger f\u00f6rut. N\u00e4r d\u00f6rren \u00f6ppnades gick vi ut i den kalla luften. Jag stannade vid den f\u00f6rsta doften. Du v\u00e4ntade bredvid, med handen om kopplet och blicken p\u00e5 v\u00e4gen framf\u00f6r oss. Stegen fick ta den tid de tog.<\/p>\n<p>Hemma l\u00e5g leksaken kvar vid soffan. Jag h\u00e4mtade den och bar den till min b\u00e4dd medan du h\u00e4ngde undan v\u00e5ra jackor. Sedan lade jag mig d\u00e4r jag kunde se dig. Du var fortfarande stillsam i r\u00f6relserna. N\u00e4r du gick f\u00f6rbi stannade handen en kort stund p\u00e5 min rygg. Jag blundade och l\u00e4t den ligga kvar.<\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Du satte dig p\u00e5 golvet. Jag gl\u00f6mde bort leksaken i min mun. Jag hade h\u00e4mtat den n\u00e4r jag h\u00f6rde nyckeln. Det var s\u00e5 jag hade t\u00e4nkt m\u00f6ta dig: med hela kroppen glad och n\u00e5got mjukt i munnen. Du \u00f6ppnade d\u00f6rren och jag kom fram. Men din hand r\u00f6rde sig l\u00e5ngsammare \u00e4n vanligt. Du sade mitt namn l\u00e5gt och stod sedan kvar en stund innan du tog av dig skorna. Jag f\u00f6ljde dig in i rummet med leksaken fortfarande mellan t\u00e4nderna. Du satte dig p\u00e5 golvet intill soffan. Det brukade betyda att vi skulle g\u00f6ra n\u00e5got tillsammans, s\u00e5 f\u00f6rst blev jag \u00e4nnu ivrigare. Jag gick fram till ditt kn\u00e4, redo att l\u00e4mna \u00f6ver det jag hade burit med mig. D\u00e5 s\u00e5g jag att din blick hade stannat n\u00e5gon annanstans. Du drog handen \u00f6ver ansiktet. Jag stod alldeles n\u00e4ra och v\u00e4ntade p\u00e5 n\u00e4sta r\u00f6relse. Leksaken gled ner p\u00e5 mattan. Den l\u00e5g mellan oss med den ena tygkanten vikt \u00e5t sidan. Ingen av oss tog upp den. Jag nosade mot din hand och du \u00f6ppnade fingrarna lite, precis tillr\u00e4ckligt f\u00f6r att jag skulle kunna komma intill. Jag visste inte vad som hade h\u00e4nt d\u00e4r du varit. De st\u00e4llen du g\u00e5r till n\u00e4r jag stannar hemma finns mest f\u00f6r mig genom det du har med dig tillbaka. Doften i dina kl\u00e4der. S\u00e4ttet du r\u00f6r dig p\u00e5. Hur r\u00f6sten l\u00e5ter n\u00e4r du h\u00e4lsar. Den h\u00e4r g\u00e5ngen var n\u00e5got annorlunda, och jag blev kvar hos dig f\u00f6r att se vad du beh\u00f6vde g\u00f6ra h\u00e4rn\u00e4st. Du sade n\u00e5gra ord, men de flesta f\u00f6rsvann medan du talade. Jag lyfte huvudet mot ljudet och s\u00e5g p\u00e5 ditt ansikte. Det kom t\u00e5rar. Du str\u00f6k mig \u00f6ver kinden och f\u00f6rs\u00f6kte le. Sedan blev du tyst igen. Jag stod fortfarande vid ditt kn\u00e4 och k\u00e4nde handen r\u00f6ra sig l\u00e5ngsamt genom p\u00e4lsen innan den stannade p\u00e5 samma plats. F\u00f6rst hade jag sv\u00e5rt att best\u00e4mma var jag skulle vara. Jag kunde st\u00e5 precis framf\u00f6r dig, men d\u00e5 fick du b\u00f6ja armen f\u00f6r att n\u00e5 mig. Jag kunde s\u00e4tta mig bredvid ditt ben, fast d\u00e4r l\u00e5g en kudde i v\u00e4gen. Du flyttade kudden lite \u00e5t sidan. D\u00e5 gick jag runt och hittade en plats som passade oss b\u00e5da b\u00e4ttre. Jag satte mig d\u00e4r och lutade sidan l\u00e4tt mot dig. Du beh\u00f6vde inte h\u00e5lla om mig. Det r\u00e4ckte att din arm kunde vila n\u00e4ra och att jag fick sitta kvar. Ibland kom handen upp \u00f6ver mitt huvud, ibland l\u00e5g den stilla p\u00e5 mattan. Jag nosade p\u00e5 den n\u00e4r du slutade r\u00f6ra den, och d\u00e5 m\u00f6ttes vi en liten stund igen. Det \u00e4r sv\u00e5rt f\u00f6r mig att f\u00f6rst\u00e5 s\u00e5dant som inte h\u00e4nder i rummet. Jag kan inte g\u00e5 tillbaka dit du nyss varit och \u00e4ndra det som gjorde dig ledsen. Jag kan st\u00e5 h\u00e4r n\u00e4r du kommer hem. Jag kan f\u00f6lja dig fr\u00e5n hallen och uppt\u00e4cka att den vanliga h\u00e4lsningen beh\u00f6ver bli lite annorlunda just i dag. S\u00e5 l\u00e5ngt r\u00e4cker det jag har att komma med. Du satt kvar l\u00e4ngre \u00e4n jag f\u00f6rst hade v\u00e4ntat mig. Jag gled ner p\u00e5 magen och lade mig n\u00e4ra ditt ben. Leksaken l\u00e5g fortfarande framf\u00f6r oss. N\u00e4r min nos hamnade intill den luktade jag lite p\u00e5 tyget, men jag tog den inte. Det fanns ingen br\u00e5dska att b\u00f6rja leka. Din hand hade hittat en lugn r\u00f6relse \u00f6ver min sida. Efter en stund tog du faktiskt upp leksaken. Du h\u00f6ll fram den och jag grep om den f\u00f6rsiktigt. Vi fick ett litet \u00f6gonblick av det vanliga mellan oss. Jag drog \u00e5t mitt h\u00e5ll, du h\u00f6ll kvar och det kom ett kort skratt. Sedan sl\u00e4ppte du och lutade dig bak\u00e5t mot soffan. Skrattet hade f\u00e5tt plats, fast det ledsna fortfarande fanns kvar. Jag lade leksaken vid din fot och satte mig igen. Du s\u00e5g p\u00e5 mig den g\u00e5ngen. Jag svarade med svansen och kom lite n\u00e4rmare n\u00e4r du str\u00e4ckte fram handen. Det beh\u00f6vde inte bli mer av det. Vi kunde ha ett \u00f6gonblick som k\u00e4ndes varmt mitt i en stund som \u00e4nnu var tung. Jag hade ingen anledning att skynda vidare fr\u00e5n det. Till slut blev jag t\u00f6rstig och reste mig. Du l\u00e4t mig g\u00e5 till sk\u00e5len. N\u00e4r jag drack satt du kvar p\u00e5 golvet, och jag v\u00e4nde p\u00e5 huvudet f\u00f6r att se efter dig. Jag kunde g\u00e5 en liten bit ifr\u00e5n och \u00e4nd\u00e5 h\u00f6ra att du var d\u00e4r. N\u00e4r jag kom tillbaka hade du dragit kudden n\u00e4rmare ryggen och hittat en bekv\u00e4mare st\u00e4llning. Jag lade mig p\u00e5 mattan igen, denna g\u00e5ng med lite mer plats omkring benen. Du beh\u00f6vde inte ropa p\u00e5 mig. Det var dit jag ville g\u00e5 just d\u00e5. Jag kunde se dig fr\u00e5n min plats och du kunde n\u00e5 mig om du str\u00e4ckte ut handen. Ibland gjorde du det. Ibland satt vi bara kvar medan ljuden utanf\u00f6r f\u00f6nstret kom och gick. N\u00e4r du b\u00f6rjade resa dig lyfte jag huvudet. Du stannade till, tog ett andetag och kom upp p\u00e5 f\u00f6tter. Sedan gick vi till hallen tillsammans. Du tog fram kopplet och jag reste mig med den v\u00e4lbekanta f\u00f6rv\u00e4ntan i kroppen. N\u00e4sta lilla sak v\u00e4ntade p\u00e5 oss: att f\u00e5 g\u00e5 ut en stund. Den beh\u00f6vde inte vara st\u00f6rre \u00e4n s\u00e5. Du hj\u00e4lpte mig med vinterjackan innan du tog p\u00e5 din egen. Vi stod n\u00e4ra varandra i hallen, som vi gjort m\u00e5nga g\u00e5nger f\u00f6rut. N\u00e4r d\u00f6rren \u00f6ppnades gick vi ut i den kalla luften. Jag stannade vid den f\u00f6rsta doften. Du v\u00e4ntade bredvid, med handen om kopplet och blicken p\u00e5 v\u00e4gen framf\u00f6r oss. Stegen fick ta den tid de tog. Hemma l\u00e5g leksaken kvar vid soffan. Jag h\u00e4mtade den och bar den till min b\u00e4dd medan du h\u00e4ngde undan v\u00e5ra jackor. Sedan lade jag mig d\u00e4r jag kunde se dig. Du var fortfarande stillsam i r\u00f6relserna. N\u00e4r du gick f\u00f6rbi stannade handen en kort stund p\u00e5 min rygg. Jag blundade och l\u00e4t den ligga kvar.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":1902,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12],"tags":[381,380],"class_list":["post-1901","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-citat_kloka_ord","tag-lugn-beroring","tag-sallskap-nar-man-ar-ledsen"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/doggieservices.sveavagen3.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1901","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/doggieservices.sveavagen3.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/doggieservices.sveavagen3.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/doggieservices.sveavagen3.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/doggieservices.sveavagen3.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1901"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/doggieservices.sveavagen3.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1901\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1903,"href":"https:\/\/doggieservices.sveavagen3.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1901\/revisions\/1903"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/doggieservices.sveavagen3.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/1902"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/doggieservices.sveavagen3.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1901"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/doggieservices.sveavagen3.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1901"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/doggieservices.sveavagen3.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1901"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}