{"id":1928,"date":"2025-03-13T09:00:41","date_gmt":"2025-03-13T08:00:41","guid":{"rendered":"https:\/\/www.doggieservices.sveavagen3.se\/?p=1928"},"modified":"2026-11-03T03:47:08","modified_gmt":"2026-11-03T02:47:08","slug":"hunden-i-koppel-och-vinterjacka-pa-stigen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/doggieservices.sveavagen3.se\/?p=1928","title":{"rendered":"Hunden i koppel och vinterjacka p\u00e5 stigen"},"content":{"rendered":"<div style=\"text-align: left;\">\n<blockquote>\n<p><strong>Jag gick v\u00e5r vanliga v\u00e4g. Det var bara stegen bredvid som saknades.<\/strong><\/p>\n<\/blockquote>\n<p>Jag v\u00e4nde mig om vid grinden, fast det inte fanns n\u00e5gon att v\u00e4nta in. Du stannade med handen om kopplet och s\u00e5g \u00e5t samma h\u00e5ll som jag. Det brukade komma ett par tassar till bakom oss d\u00e4r. Ibland ganska fort, ibland efter att n\u00e5got vid staketet hade beh\u00f6vt unders\u00f6kas. Den h\u00e4r g\u00e5ngen stod g\u00e5ngen tom n\u00e4r jag tittade tillbaka.<\/p>\n<p>Du sade mitt namn l\u00e5gt. Jag s\u00e5g p\u00e5 dig och tog sedan n\u00e5gra steg fram\u00e5t. Jackan l\u00e5g \u00f6ver ryggen som vanligt och marken k\u00e4ndes bekant under tassarna. Vi hade g\u00e5tt den h\u00e4r v\u00e4gen m\u00e5nga g\u00e5nger. \u00c4nd\u00e5 beh\u00f6vde jag h\u00e5lla reda p\u00e5 den p\u00e5 ett annat s\u00e4tt nu. Det fanns utrymme bredvid mig d\u00e4r jag brukade se n\u00e5gon r\u00f6ra sig.<\/p>\n<p>F\u00f6rut kunde jag lyfta huvudet mitt i en unders\u00f6kning och hitta min v\u00e4n lite l\u00e4ngre fram. D\u00e5 fick jag kanske skynda n\u00e5gra steg f\u00f6r att komma n\u00e4ra igen. Andra g\u00e5nger var det jag som gick f\u00f6rst och beh\u00f6vde v\u00e4nta. V\u00e5ra promenader hade f\u00e5tt sin form av s\u00e5dana sm\u00e5 f\u00f6rflyttningar. Vi f\u00f6ljdes \u00e5t \u00e4ven n\u00e4r nosarna hade olika saker att g\u00f6ra.<\/p>\n<p>Nu gick du bredvid mig med mer plats kring benen. Kopplet beh\u00f6vde inte ordnas om n\u00e4r tv\u00e5 hundar ville \u00e5t olika h\u00e5ll. Du kunde stanna direkt n\u00e4r jag stannade. Det borde kanske ha sett enklare ut fr\u00e5n sidan. Jag blev \u00e4nd\u00e5 st\u00e5ende p\u00e5 platser d\u00e4r vi f\u00f6rr hade f\u00e5tt v\u00e4nta in varandra, som om v\u00e4gen fortfarande hade kvar den ordningen.<\/p>\n<p>Vid busken efter sv\u00e4ngen stannade jag l\u00e4nge. H\u00e4r brukade vi n\u00e4stan alltid ha n\u00e5got att unders\u00f6ka b\u00e5da tv\u00e5. Jag nosade l\u00e4ngs marken och lyfte sedan huvudet f\u00f6r att se \u00e5t sidan. Du stod d\u00e4r, men ingen annan nos hade hunnit fram till samma fl\u00e4ck. Jag tog ett steg runt dig och pr\u00f6vade luften en stund innan jag gick tillbaka mot busken.<\/p>\n<p>Du l\u00e4t mig vara kvar. Ibland flyttade du handen \u00f6ver kopplet f\u00f6r att ge mig lite mer plats. Ibland stod du bara stilla och s\u00e5g ner mot samma mark. Jag kunde inte visa dig precis vad jag letade efter. Det m\u00e4rktes kanske mest p\u00e5 att jag \u00e5terv\u00e4nde till n\u00e5got jag nyss hade unders\u00f6kt och sedan blev st\u00e5ende med huvudet v\u00e4nt \u00e5t ett annat h\u00e5ll.<\/p>\n<p>Det fanns dofter kvar l\u00e4ngs v\u00e4gen som jag k\u00e4nde igen. Samtidigt hade mycket hunnit f\u00f6r\u00e4ndras. Sn\u00f6n hade sjunkit ihop vid kanten och nya sp\u00e5r korsade g\u00e5ngen. Jag kunde stanna vid n\u00e5got nytt och bli upptagen av det en stund. Sedan kunde kroppen v\u00e4nda sig tillbaka igen, mot den plats d\u00e4r jag hade v\u00e4ntat mig att min v\u00e4n skulle vara.<\/p>\n<p>Du satte dig p\u00e5 huk n\u00e4r jag kom fram till ditt ben. Jag nosade p\u00e5 din hand och stod n\u00e4ra medan den r\u00f6rde sig \u00f6ver min sida. Ditt ansikte var stilla. Du sade n\u00e5gra ord som jag inte visste vad jag skulle g\u00f6ra med, men r\u00f6sten k\u00e4nde jag igen. Jag stannade kvar hos den en stund innan jag v\u00e4nde nosen mot stigen igen.<\/p>\n<p>Vi gick l\u00e5ngsamt genom n\u00e4sta sv\u00e4ng. D\u00e4r hade jag ibland f\u00e5tt flytta mig lite f\u00f6r att min v\u00e4n g\u00e4rna tog platsen n\u00e4rmast dig. Jag gick p\u00e5 samma sida som jag brukade och uppt\u00e4ckte f\u00f6rst efter n\u00e5gra steg att det inte var n\u00e5gon d\u00e4r som beh\u00f6vde passera. Du s\u00e5g p\u00e5 mig. Sedan flyttade jag mig n\u00e4rmare ditt ben och fortsatte d\u00e4r en bit.<\/p>\n<p>Jag hade fortfarande egna \u00e4renden p\u00e5 promenaden. En doft vid stolpen beh\u00f6vde unders\u00f6kas och ett ljud l\u00e4ngre bort fick \u00f6ronen att v\u00e4nda sig. Jag kunde vilja g\u00e5 fram\u00e5t, stanna och se mig om, precis som tidigare. Den tomma platsen f\u00f6rsvann inte f\u00f6r att jag intresserade mig f\u00f6r n\u00e5got annat en stund. Den fanns d\u00e4r n\u00e4r jag s\u00e5g \u00e5t sidan igen.<\/p>\n<p>Du verkade inte v\u00e4nta p\u00e5 att jag genast skulle g\u00e5 som vanligt. N\u00e4r jag tog tid p\u00e5 mig f\u00f6ljde du med i det. N\u00e4r jag gick vidare kom dina steg bredvid mina. Vi kunde l\u00e5ta v\u00e5r v\u00e4lbekanta v\u00e4g ta en annan form den h\u00e4r dagen. Det fanns ingen annan hund att hinna ikapp, men vi beh\u00f6vde fortfarande hitta en takt som passade oss b\u00e5da.<\/p>\n<p>Vid den \u00f6ppna delen av stigen drog vinden fram mellan tr\u00e4den. Jag stannade och lyfte nosen. Du stod bredvid med blicken riktad samma v\u00e4g. H\u00e4r kunde vi f\u00f6rut bli st\u00e5ende alla tre, var och en upptagen med sitt. Jag k\u00e4nde hur luften r\u00f6rde sig genom p\u00e4lsen runt huvudet och v\u00e4nde sedan blicken mot platsen p\u00e5 din andra sida.<\/p>\n<p>Din hand kom ner till mig igen. Jag tog ett litet steg n\u00e4rmare och l\u00e4t sidan vila mot ditt ben. Vi stod s\u00e5 en stund utan att du beh\u00f6vde s\u00e4ga s\u00e4rskilt mycket. Sedan gick jag fram och nosade p\u00e5 marken vid kanten. Du f\u00f6ljde efter. Det var fortfarande m\u00f6jligt att hitta n\u00e4sta lilla sak att g\u00f6ra, fast vi inte hade br\u00e5ttom till den.<\/p>\n<p>N\u00e4r vi n\u00e4rmade oss korsningen s\u00e5g jag mot v\u00e4gen som ledde hem. D\u00e4r brukade min v\u00e4n kunna b\u00f6rja \u00f6ka takten. Jag hade ibland f\u00f6ljt med, smittad av den d\u00e4r tydliga vissheten om vart vi var p\u00e5 v\u00e4g. Nu stod jag kvar hos dig och v\u00e4ntade. Du r\u00e4ttade till greppet om kopplet och l\u00e4t mig se mig om en g\u00e5ng till innan vi valde riktning.<\/p>\n<p>Du gick inte genast in p\u00e5 den sista biten. Vi tog den korta sv\u00e4ngen f\u00f6rbi tr\u00e4den f\u00f6rst, den vi hade g\u00e5tt s\u00e5 m\u00e5nga g\u00e5nger tillsammans. Jag satte ner nosen vid en av stammarna och blev kvar. N\u00e4r jag lyfte huvudet stod du en bit ifr\u00e5n med kopplet l\u00f6st i handen. Du hade v\u00e4ntat p\u00e5 mig hela tiden.<\/p>\n<p>Jag gick fram till dig och du m\u00f6tte min blick. Sedan fortsatte vi l\u00e4ngs stigen d\u00e4r de gamla fotsp\u00e5ren hade blivit mjuka i kanten. Det knarrade bara under mina tassar den h\u00e4r g\u00e5ngen. Jag h\u00f6ll mig n\u00e4ra ditt ben tills v\u00e4gen gjorde sin sista sv\u00e4ng och huset kom fram mellan tr\u00e4den.<\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Jag gick v\u00e5r vanliga v\u00e4g. Det var bara stegen bredvid som saknades. Jag v\u00e4nde mig om vid grinden, fast det inte fanns n\u00e5gon att v\u00e4nta in. Du stannade med handen om kopplet och s\u00e5g \u00e5t samma h\u00e5ll som jag. Det brukade komma ett par tassar till bakom oss d\u00e4r. Ibland ganska fort, ibland efter att n\u00e5got vid staketet hade beh\u00f6vt unders\u00f6kas. Den h\u00e4r g\u00e5ngen stod g\u00e5ngen tom n\u00e4r jag tittade tillbaka. Du sade mitt namn l\u00e5gt. Jag s\u00e5g p\u00e5 dig och tog sedan n\u00e5gra steg fram\u00e5t. Jackan l\u00e5g \u00f6ver ryggen som vanligt och marken k\u00e4ndes bekant under tassarna. Vi hade g\u00e5tt den h\u00e4r v\u00e4gen m\u00e5nga g\u00e5nger. \u00c4nd\u00e5 beh\u00f6vde jag h\u00e5lla reda p\u00e5 den p\u00e5 ett annat s\u00e4tt nu. Det fanns utrymme bredvid mig d\u00e4r jag brukade se n\u00e5gon r\u00f6ra sig. F\u00f6rut kunde jag lyfta huvudet mitt i en unders\u00f6kning och hitta min v\u00e4n lite l\u00e4ngre fram. D\u00e5 fick jag kanske skynda n\u00e5gra steg f\u00f6r att komma n\u00e4ra igen. Andra g\u00e5nger var det jag som gick f\u00f6rst och beh\u00f6vde v\u00e4nta. V\u00e5ra promenader hade f\u00e5tt sin form av s\u00e5dana sm\u00e5 f\u00f6rflyttningar. Vi f\u00f6ljdes \u00e5t \u00e4ven n\u00e4r nosarna hade olika saker att g\u00f6ra. Nu gick du bredvid mig med mer plats kring benen. Kopplet beh\u00f6vde inte ordnas om n\u00e4r tv\u00e5 hundar ville \u00e5t olika h\u00e5ll. Du kunde stanna direkt n\u00e4r jag stannade. Det borde kanske ha sett enklare ut fr\u00e5n sidan. Jag blev \u00e4nd\u00e5 st\u00e5ende p\u00e5 platser d\u00e4r vi f\u00f6rr hade f\u00e5tt v\u00e4nta in varandra, som om v\u00e4gen fortfarande hade kvar den ordningen. Vid busken efter sv\u00e4ngen stannade jag l\u00e4nge. H\u00e4r brukade vi n\u00e4stan alltid ha n\u00e5got att unders\u00f6ka b\u00e5da tv\u00e5. Jag nosade l\u00e4ngs marken och lyfte sedan huvudet f\u00f6r att se \u00e5t sidan. Du stod d\u00e4r, men ingen annan nos hade hunnit fram till samma fl\u00e4ck. Jag tog ett steg runt dig och pr\u00f6vade luften en stund innan jag gick tillbaka mot busken. Du l\u00e4t mig vara kvar. Ibland flyttade du handen \u00f6ver kopplet f\u00f6r att ge mig lite mer plats. Ibland stod du bara stilla och s\u00e5g ner mot samma mark. Jag kunde inte visa dig precis vad jag letade efter. Det m\u00e4rktes kanske mest p\u00e5 att jag \u00e5terv\u00e4nde till n\u00e5got jag nyss hade unders\u00f6kt och sedan blev st\u00e5ende med huvudet v\u00e4nt \u00e5t ett annat h\u00e5ll. Det fanns dofter kvar l\u00e4ngs v\u00e4gen som jag k\u00e4nde igen. Samtidigt hade mycket hunnit f\u00f6r\u00e4ndras. Sn\u00f6n hade sjunkit ihop vid kanten och nya sp\u00e5r korsade g\u00e5ngen. Jag kunde stanna vid n\u00e5got nytt och bli upptagen av det en stund. Sedan kunde kroppen v\u00e4nda sig tillbaka igen, mot den plats d\u00e4r jag hade v\u00e4ntat mig att min v\u00e4n skulle vara. Du satte dig p\u00e5 huk n\u00e4r jag kom fram till ditt ben. Jag nosade p\u00e5 din hand och stod n\u00e4ra medan den r\u00f6rde sig \u00f6ver min sida. Ditt ansikte var stilla. Du sade n\u00e5gra ord som jag inte visste vad jag skulle g\u00f6ra med, men r\u00f6sten k\u00e4nde jag igen. Jag stannade kvar hos den en stund innan jag v\u00e4nde nosen mot stigen igen. Vi gick l\u00e5ngsamt genom n\u00e4sta sv\u00e4ng. D\u00e4r hade jag ibland f\u00e5tt flytta mig lite f\u00f6r att min v\u00e4n g\u00e4rna tog platsen n\u00e4rmast dig. Jag gick p\u00e5 samma sida som jag brukade och uppt\u00e4ckte f\u00f6rst efter n\u00e5gra steg att det inte var n\u00e5gon d\u00e4r som beh\u00f6vde passera. Du s\u00e5g p\u00e5 mig. Sedan flyttade jag mig n\u00e4rmare ditt ben och fortsatte d\u00e4r en bit. Jag hade fortfarande egna \u00e4renden p\u00e5 promenaden. En doft vid stolpen beh\u00f6vde unders\u00f6kas och ett ljud l\u00e4ngre bort fick \u00f6ronen att v\u00e4nda sig. Jag kunde vilja g\u00e5 fram\u00e5t, stanna och se mig om, precis som tidigare. Den tomma platsen f\u00f6rsvann inte f\u00f6r att jag intresserade mig f\u00f6r n\u00e5got annat en stund. Den fanns d\u00e4r n\u00e4r jag s\u00e5g \u00e5t sidan igen. Du verkade inte v\u00e4nta p\u00e5 att jag genast skulle g\u00e5 som vanligt. N\u00e4r jag tog tid p\u00e5 mig f\u00f6ljde du med i det. N\u00e4r jag gick vidare kom dina steg bredvid mina. Vi kunde l\u00e5ta v\u00e5r v\u00e4lbekanta v\u00e4g ta en annan form den h\u00e4r dagen. Det fanns ingen annan hund att hinna ikapp, men vi beh\u00f6vde fortfarande hitta en takt som passade oss b\u00e5da. Vid den \u00f6ppna delen av stigen drog vinden fram mellan tr\u00e4den. Jag stannade och lyfte nosen. Du stod bredvid med blicken riktad samma v\u00e4g. H\u00e4r kunde vi f\u00f6rut bli st\u00e5ende alla tre, var och en upptagen med sitt. Jag k\u00e4nde hur luften r\u00f6rde sig genom p\u00e4lsen runt huvudet och v\u00e4nde sedan blicken mot platsen p\u00e5 din andra sida. Din hand kom ner till mig igen. Jag tog ett litet steg n\u00e4rmare och l\u00e4t sidan vila mot ditt ben. Vi stod s\u00e5 en stund utan att du beh\u00f6vde s\u00e4ga s\u00e4rskilt mycket. Sedan gick jag fram och nosade p\u00e5 marken vid kanten. Du f\u00f6ljde efter. Det var fortfarande m\u00f6jligt att hitta n\u00e4sta lilla sak att g\u00f6ra, fast vi inte hade br\u00e5ttom till den. N\u00e4r vi n\u00e4rmade oss korsningen s\u00e5g jag mot v\u00e4gen som ledde hem. D\u00e4r brukade min v\u00e4n kunna b\u00f6rja \u00f6ka takten. Jag hade ibland f\u00f6ljt med, smittad av den d\u00e4r tydliga vissheten om vart vi var p\u00e5 v\u00e4g. Nu stod jag kvar hos dig och v\u00e4ntade. Du r\u00e4ttade till greppet om kopplet och l\u00e4t mig se mig om en g\u00e5ng till innan vi valde riktning. Du gick inte genast in p\u00e5 den sista biten. Vi tog den korta sv\u00e4ngen f\u00f6rbi tr\u00e4den f\u00f6rst, den vi hade g\u00e5tt s\u00e5 m\u00e5nga g\u00e5nger tillsammans. Jag satte ner nosen vid en av stammarna och blev kvar. N\u00e4r jag lyfte huvudet stod du en bit ifr\u00e5n med kopplet l\u00f6st i handen. Du hade v\u00e4ntat p\u00e5 mig hela tiden. Jag gick fram till dig och du m\u00f6tte min blick. Sedan fortsatte vi l\u00e4ngs stigen d\u00e4r de gamla fotsp\u00e5ren hade blivit mjuka i kanten. Det knarrade bara under mina tassar den h\u00e4r g\u00e5ngen. Jag h\u00f6ll mig n\u00e4ra ditt ben tills v\u00e4gen gjorde sin sista sv\u00e4ng och huset kom fram mellan tr\u00e4den.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":1929,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12],"tags":[392,391],"class_list":["post-1928","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-citat_kloka_ord","tag-promenader-i-sorg","tag-saknad-efter-en-hund"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/doggieservices.sveavagen3.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1928","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/doggieservices.sveavagen3.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/doggieservices.sveavagen3.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/doggieservices.sveavagen3.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/doggieservices.sveavagen3.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1928"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/doggieservices.sveavagen3.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1928\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1930,"href":"https:\/\/doggieservices.sveavagen3.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1928\/revisions\/1930"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/doggieservices.sveavagen3.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/1929"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/doggieservices.sveavagen3.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1928"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/doggieservices.sveavagen3.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1928"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/doggieservices.sveavagen3.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1928"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}