{"id":1958,"date":"2025-04-17T09:00:23","date_gmt":"2025-04-17T07:00:23","guid":{"rendered":"https:\/\/www.doggieservices.sveavagen3.se\/?p=1958"},"modified":"2026-11-03T05:12:41","modified_gmt":"2026-11-03T04:12:41","slug":"manniskan-med-kaninoron-i-hallen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/doggieservices.sveavagen3.se\/?p=1958","title":{"rendered":"M\u00e4nniskan med kanin\u00f6ron i hallen"},"content":{"rendered":"<div style=\"text-align: left;\">\n<blockquote>\n<p><strong>Du kom hem med kanin\u00f6ron p\u00e5 huvudet. Jag k\u00e4nde igen dig \u00e4nd\u00e5.<\/strong><\/p>\n<\/blockquote>\n<p>Jag h\u00f6rde nyckeln innan jag s\u00e5g dig. Det var den vanliga lilla f\u00f6ljden av ljud: skrapet vid l\u00e5set, d\u00f6rren som tog emot och din v\u00e4ska som st\u00e4lldes ner. Jag reste mig och gick mot hallen. Sedan stannade jag. Ovanf\u00f6r ditt huvud fanns n\u00e5got l\u00e5ngt och ljust som inte brukade f\u00f6lja med dig hem.<\/p>\n<p>Du stod kvar innanf\u00f6r d\u00f6rren med tv\u00e5 stora \u00f6ron ovanp\u00e5 dina egna. Det ena lutade fram\u00e5t och det andra pekade upp. Jag h\u00f6ll huvudet lite \u00e5t sidan. H\u00e4r fanns n\u00e5got nytt att unders\u00f6ka, men n\u00e4stan allt annat var v\u00e4lbekant. Dina skor stod p\u00e5 mattan och din hand h\u00f6ll fortfarande i nycklarna. N\u00e4r du sade mitt namn fick svansen fart igen.<\/p>\n<p>Jag b\u00f6rjade nerifr\u00e5n. Det var ju d\u00e4r skorna fanns. Jag nosade vid byxbenet och f\u00f6ljde sedan handen som kom ner mot mig. Samma h\u00e4nder som hade satt p\u00e5 mig kopplet p\u00e5 morgonen. Samma lukt fr\u00e5n jackans \u00e4rm. Du b\u00f6jde dig lite och d\u00e5 f\u00f6ljde de fr\u00e4mmande \u00f6ronen med. Jag flyttade mig ett steg f\u00f6r att se dem b\u00e4ttre innan jag kom fram till dig igen.<\/p>\n<p>Du tog av dig det som satt p\u00e5 huvudet och h\u00f6ll det stilla i handen. Nu kunde jag nosa p\u00e5 det ocks\u00e5. Det luktade tyg, plast och s\u00e5dant som jag inte hade n\u00e5gon st\u00f6rre anv\u00e4ndning f\u00f6r. Inget r\u00f6rde sig av egen kraft. Jag tittade upp p\u00e5 ditt huvud, d\u00e4r allt \u00e5ter hade blivit som vanligt. Du log, lade undan \u00f6ronen och fortsatte ta av dig jackan.<\/p>\n<p>Det \u00e4r lustigt vad som kan h\u00e4nda med m\u00e4nniskor n\u00e4r de varit borta en stund. Ni kommer tillbaka med v\u00e4skor, m\u00f6ssor, stora paraplyer och ibland n\u00e5got som skramlar bakom benen. Jag f\u00e5r b\u00f6rja med att reda ut vad som h\u00f6r till er och vad som bara f\u00f6ljer med. Det g\u00e5r l\u00e4ttare n\u00e4r ni st\u00e5r stilla en stund och l\u00e5ter mig uppt\u00e4cka resten sj\u00e4lv.<\/p>\n<p>Du f\u00f6rs\u00f6kte inte komma n\u00e4rmare med \u00f6ronen medan jag stod och tittade. Det tyckte jag om. Jag kunde vara nyfiken utan att genast beh\u00f6va tycka om allt. N\u00e4r saken l\u00e5g p\u00e5 hyllan var den redan mindre viktig f\u00f6r mig. Du fanns ju h\u00e4r nu, med b\u00e5da h\u00e4nderna fria och en r\u00f6st som l\u00e4t som om dagen hade varit ganska rolig.<\/p>\n<p>Jag gick och h\u00e4mtade en leksak \u00e5t dig. Den mjuka med det slitna h\u00f6rnet fick f\u00f6lja med till hallen. Du tog emot ena \u00e4nden och jag h\u00f6ll kvar den andra. Det var en v\u00e4lbekant syssla som vi kunde b\u00f6rja med direkt, utan att n\u00e5gon av oss beh\u00f6vde l\u00e5na nya \u00f6ron. Jag drog bak\u00e5t n\u00e5gra steg och du f\u00f6ljde med in fr\u00e5n d\u00f6rren.<\/p>\n<p>P\u00e5 v\u00e4g genom rummet s\u00e5g du din spegelbild och b\u00f6rjade skratta. Du hade tydligen gl\u00f6mt att h\u00e5ret stod \u00e5t olika h\u00e5ll d\u00e4r bandet hade suttit. Jag stannade n\u00e4r du gjorde det och h\u00f6ll leksaken stilla. Du f\u00f6rs\u00f6kte sl\u00e4ta till h\u00e5ret med ena handen medan den andra fortfarande h\u00f6ll i v\u00e5r lek. Det blev en ganska omst\u00e4ndig f\u00f6rflyttning fram till mattan.<\/p>\n<p>D\u00e4r sl\u00e4ppte du taget och satte dig p\u00e5 huk. Jag bar leksaken runt dig, v\u00e4nde och kom tillbaka. Du klappade mig \u00f6ver sidan och l\u00e4t mig h\u00e5lla kvar det jag hade i munnen. Jag hade inget annat att visa dig just d\u00e5. Du hade haft ditt m\u00e4rkv\u00e4rdiga p\u00e5 huvudet. Jag hade min leksak. Nu kunde vi b\u00e5da ha kommit hem fr\u00e5n det vi hade h\u00e5llit p\u00e5 med.<\/p>\n<p>Senare ringde det p\u00e5 d\u00f6rren. Personen som kom in hade ocks\u00e5 n\u00e5got med sig, en p\u00e5se som prasslade n\u00e4r den st\u00e4lldes undan. Jag gick fram tillsammans med dig men fick stanna vid din sida medan skorna togs av. Ingen lutade sig \u00f6ver mig. N\u00e4r det blev lugnare i hallen gick jag n\u00e4rmare och nosade p\u00e5 den hand som vilade vid benet.<\/p>\n<p>Ni pratade och skrattade n\u00e4r du pekade mot hyllan. De l\u00e5nga \u00f6ronen kom fram igen, nu i g\u00e4stens hand. Jag tittade till, s\u00e5g hur de veks och lade sedan uppm\u00e4rksamheten p\u00e5 n\u00e5got annat. Den saken hade redan blivit unders\u00f6kt. Den som satt bredvid mig hade d\u00e4remot en \u00e4rm som var v\u00e4rd att nosa p\u00e5 en g\u00e5ng till, och handen fick g\u00e4rna klia lite bakom mitt vanliga \u00f6ra.<\/p>\n<p>Jag beh\u00f6ver inte f\u00f6rst\u00e5 allt som g\u00f6r en dag s\u00e4rskild f\u00f6r er. Ibland r\u00e4cker det att jag f\u00e5r vara med p\u00e5 ett s\u00e4tt som k\u00e4nns bekant. Jag kan f\u00f6lja med genom hallen, vila p\u00e5 min plats och komma fram n\u00e4r ni har h\u00e4nderna lediga. Jag har ingen anv\u00e4ndning f\u00f6r ett band p\u00e5 huvudet f\u00f6r att kunna dela en glad stund med dig.<\/p>\n<p>N\u00e4r ni satte er gick jag till b\u00e4dden med leksaken. D\u00e4rifr\u00e5n kunde jag h\u00f6ra r\u00f6sterna och se dina f\u00f6tter under stolen. Du satt kvar en bra stund utan att resa dig f\u00f6r att h\u00e4mta fler saker. Jag lade huvudet ner och somnade till. Det var ett behagligt ljud n\u00e4r samtalet fortsatte i n\u00e4rheten, med sm\u00e5 uppeh\u00e5ll d\u00e4r ingen verkade ha br\u00e5ttom.<\/p>\n<p>Jag vaknade n\u00e4r du reste dig. De l\u00e5nga \u00f6ronen hade hamnat p\u00e5 din stol och du fick lyfta undan dem innan du kunde flytta den. Du h\u00f6ll upp dem och s\u00e5g p\u00e5 mig, som om vi delade en liten hemlighet. Jag viftade p\u00e5 svansen fr\u00e5n b\u00e4dden. Sedan kom du fram med dina alldeles vanliga h\u00e4nder, b\u00f6jde dig ner och kliade mig en stund. \u00d6ronen fick ligga kvar d\u00e4r du lagt dem.<\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Du kom hem med kanin\u00f6ron p\u00e5 huvudet. Jag k\u00e4nde igen dig \u00e4nd\u00e5. Jag h\u00f6rde nyckeln innan jag s\u00e5g dig. Det var den vanliga lilla f\u00f6ljden av ljud: skrapet vid l\u00e5set, d\u00f6rren som tog emot och din v\u00e4ska som st\u00e4lldes ner. Jag reste mig och gick mot hallen. Sedan stannade jag. Ovanf\u00f6r ditt huvud fanns n\u00e5got l\u00e5ngt och ljust som inte brukade f\u00f6lja med dig hem. Du stod kvar innanf\u00f6r d\u00f6rren med tv\u00e5 stora \u00f6ron ovanp\u00e5 dina egna. Det ena lutade fram\u00e5t och det andra pekade upp. Jag h\u00f6ll huvudet lite \u00e5t sidan. H\u00e4r fanns n\u00e5got nytt att unders\u00f6ka, men n\u00e4stan allt annat var v\u00e4lbekant. Dina skor stod p\u00e5 mattan och din hand h\u00f6ll fortfarande i nycklarna. N\u00e4r du sade mitt namn fick svansen fart igen. Jag b\u00f6rjade nerifr\u00e5n. Det var ju d\u00e4r skorna fanns. Jag nosade vid byxbenet och f\u00f6ljde sedan handen som kom ner mot mig. Samma h\u00e4nder som hade satt p\u00e5 mig kopplet p\u00e5 morgonen. Samma lukt fr\u00e5n jackans \u00e4rm. Du b\u00f6jde dig lite och d\u00e5 f\u00f6ljde de fr\u00e4mmande \u00f6ronen med. Jag flyttade mig ett steg f\u00f6r att se dem b\u00e4ttre innan jag kom fram till dig igen. Du tog av dig det som satt p\u00e5 huvudet och h\u00f6ll det stilla i handen. Nu kunde jag nosa p\u00e5 det ocks\u00e5. Det luktade tyg, plast och s\u00e5dant som jag inte hade n\u00e5gon st\u00f6rre anv\u00e4ndning f\u00f6r. Inget r\u00f6rde sig av egen kraft. Jag tittade upp p\u00e5 ditt huvud, d\u00e4r allt \u00e5ter hade blivit som vanligt. Du log, lade undan \u00f6ronen och fortsatte ta av dig jackan. Det \u00e4r lustigt vad som kan h\u00e4nda med m\u00e4nniskor n\u00e4r de varit borta en stund. Ni kommer tillbaka med v\u00e4skor, m\u00f6ssor, stora paraplyer och ibland n\u00e5got som skramlar bakom benen. Jag f\u00e5r b\u00f6rja med att reda ut vad som h\u00f6r till er och vad som bara f\u00f6ljer med. Det g\u00e5r l\u00e4ttare n\u00e4r ni st\u00e5r stilla en stund och l\u00e5ter mig uppt\u00e4cka resten sj\u00e4lv. Du f\u00f6rs\u00f6kte inte komma n\u00e4rmare med \u00f6ronen medan jag stod och tittade. Det tyckte jag om. Jag kunde vara nyfiken utan att genast beh\u00f6va tycka om allt. N\u00e4r saken l\u00e5g p\u00e5 hyllan var den redan mindre viktig f\u00f6r mig. Du fanns ju h\u00e4r nu, med b\u00e5da h\u00e4nderna fria och en r\u00f6st som l\u00e4t som om dagen hade varit ganska rolig. Jag gick och h\u00e4mtade en leksak \u00e5t dig. Den mjuka med det slitna h\u00f6rnet fick f\u00f6lja med till hallen. Du tog emot ena \u00e4nden och jag h\u00f6ll kvar den andra. Det var en v\u00e4lbekant syssla som vi kunde b\u00f6rja med direkt, utan att n\u00e5gon av oss beh\u00f6vde l\u00e5na nya \u00f6ron. Jag drog bak\u00e5t n\u00e5gra steg och du f\u00f6ljde med in fr\u00e5n d\u00f6rren. P\u00e5 v\u00e4g genom rummet s\u00e5g du din spegelbild och b\u00f6rjade skratta. Du hade tydligen gl\u00f6mt att h\u00e5ret stod \u00e5t olika h\u00e5ll d\u00e4r bandet hade suttit. Jag stannade n\u00e4r du gjorde det och h\u00f6ll leksaken stilla. Du f\u00f6rs\u00f6kte sl\u00e4ta till h\u00e5ret med ena handen medan den andra fortfarande h\u00f6ll i v\u00e5r lek. Det blev en ganska omst\u00e4ndig f\u00f6rflyttning fram till mattan. D\u00e4r sl\u00e4ppte du taget och satte dig p\u00e5 huk. Jag bar leksaken runt dig, v\u00e4nde och kom tillbaka. Du klappade mig \u00f6ver sidan och l\u00e4t mig h\u00e5lla kvar det jag hade i munnen. Jag hade inget annat att visa dig just d\u00e5. Du hade haft ditt m\u00e4rkv\u00e4rdiga p\u00e5 huvudet. Jag hade min leksak. Nu kunde vi b\u00e5da ha kommit hem fr\u00e5n det vi hade h\u00e5llit p\u00e5 med. Senare ringde det p\u00e5 d\u00f6rren. Personen som kom in hade ocks\u00e5 n\u00e5got med sig, en p\u00e5se som prasslade n\u00e4r den st\u00e4lldes undan. Jag gick fram tillsammans med dig men fick stanna vid din sida medan skorna togs av. Ingen lutade sig \u00f6ver mig. N\u00e4r det blev lugnare i hallen gick jag n\u00e4rmare och nosade p\u00e5 den hand som vilade vid benet. Ni pratade och skrattade n\u00e4r du pekade mot hyllan. De l\u00e5nga \u00f6ronen kom fram igen, nu i g\u00e4stens hand. Jag tittade till, s\u00e5g hur de veks och lade sedan uppm\u00e4rksamheten p\u00e5 n\u00e5got annat. Den saken hade redan blivit unders\u00f6kt. Den som satt bredvid mig hade d\u00e4remot en \u00e4rm som var v\u00e4rd att nosa p\u00e5 en g\u00e5ng till, och handen fick g\u00e4rna klia lite bakom mitt vanliga \u00f6ra. Jag beh\u00f6ver inte f\u00f6rst\u00e5 allt som g\u00f6r en dag s\u00e4rskild f\u00f6r er. Ibland r\u00e4cker det att jag f\u00e5r vara med p\u00e5 ett s\u00e4tt som k\u00e4nns bekant. Jag kan f\u00f6lja med genom hallen, vila p\u00e5 min plats och komma fram n\u00e4r ni har h\u00e4nderna lediga. Jag har ingen anv\u00e4ndning f\u00f6r ett band p\u00e5 huvudet f\u00f6r att kunna dela en glad stund med dig. N\u00e4r ni satte er gick jag till b\u00e4dden med leksaken. D\u00e4rifr\u00e5n kunde jag h\u00f6ra r\u00f6sterna och se dina f\u00f6tter under stolen. Du satt kvar en bra stund utan att resa dig f\u00f6r att h\u00e4mta fler saker. Jag lade huvudet ner och somnade till. Det var ett behagligt ljud n\u00e4r samtalet fortsatte i n\u00e4rheten, med sm\u00e5 uppeh\u00e5ll d\u00e4r ingen verkade ha br\u00e5ttom. Jag vaknade n\u00e4r du reste dig. De l\u00e5nga \u00f6ronen hade hamnat p\u00e5 din stol och du fick lyfta undan dem innan du kunde flytta den. Du h\u00f6ll upp dem och s\u00e5g p\u00e5 mig, som om vi delade en liten hemlighet. Jag viftade p\u00e5 svansen fr\u00e5n b\u00e4dden. Sedan kom du fram med dina alldeles vanliga h\u00e4nder, b\u00f6jde dig ner och kliade mig en stund. \u00d6ronen fick ligga kvar d\u00e4r du lagt dem.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":1959,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12],"tags":[401,269],"class_list":["post-1958","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-citat_kloka_ord","tag-halsa-pa-hund","tag-pask-med-hund"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/doggieservices.sveavagen3.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1958","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/doggieservices.sveavagen3.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/doggieservices.sveavagen3.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/doggieservices.sveavagen3.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/doggieservices.sveavagen3.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1958"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/doggieservices.sveavagen3.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1958\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1960,"href":"https:\/\/doggieservices.sveavagen3.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1958\/revisions\/1960"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/doggieservices.sveavagen3.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/1959"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/doggieservices.sveavagen3.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1958"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/doggieservices.sveavagen3.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1958"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/doggieservices.sveavagen3.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1958"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}