En svart hund arbetar mellan slalompinnar
Tänkvärda hundnytt

Agility 2027: pinnar, mätning och meriter

Ett felfritt lopp kan betyda mycket även när placeringen inte räcker till en pinne. Föraren vet vilket arbete som ligger bakom en fungerande start, en svår sväng eller ett slalom som äntligen håller hela vägen. I agilityförslaget inför 2027 får fler placeringar i klass 2 möjlighet att ge uppflyttningsresultat: gränsen föreslås flyttas från tio till femton procent av de startande. Kravet på noll fel består. Förändringen rör vägen vidare i tävlingssystemet, samtidigt som hundens prestation förblir värd att förstå för sin egen skull.

Förslaget måste läsas tillsammans med den senare återkopplingen från SKK:s prov- och tävlingskommitté. Där fick en annan uppmärksammad idé, certifikat för alla hundar, nej. Den tidigare förslagsfilen är alltså inte ett paket där varje önskemål har gått igenom. Den slutliga nya regelboken är ännu inte publicerad. Den som planerar nästa säsong behöver veta både vad som föreslås förändras och vad som har tagits tillbaka.

En större andel, med samma krav på noll fel

Med tjugo startande skulle femton procent ge tre möjliga pinneplatser i stället för två. Men det blir tre pinnar bara om de berättigade resultaten också är felfria. Procentsatsen räknas på antalet startande, inte enbart på dem som gått runt utan fel. Antalet platser avrundas uppåt. Vid tjugoen startande blir 15 procent 3,15, alltså fyra möjliga platser, fortfarande med kravet på noll fel.

För ekipaget som flera gånger har varit felfritt strax utanför gränsen kan det göra en konkret skillnad. Det är lätt att förstå förhoppningen om att arbetet oftare ska räcka till ett uppflyttningsresultat. Samtidigt blir en fjärdeplats inte samma sak i varje startfält. Föraren behöver läsa resultatet i sitt sammanhang och undvika att göra hundens prestation till ett omdöme om hur många andra som råkade komma till start just den dagen.

Rätt storleksgrupp är en annan fråga

Förslaget behåller de fem svenska storleksgrupperna. En ny svensk intermediategrupp införs alltså inte i detta underlag. Anpassningen till den internationella indelningen sker bland annat genom vilka hundar som kan välja en högre grupp. För hundar som är 48 men under 50 centimeter föreslås möjlighet att välja large eller extra large. Det är inte samma valmöjlighet som för varje hund som har mätts in i large.

Mättexten förtydligas också. Mätning kan ske tidigast vid 18 månader, och slutmätning ska vara gjord före en tävlingsstart efter att hunden nått 24 månader. Det ger föraren en planeringsfråga som är skild från antal pinnar. Att ekipaget är redo för en ny klass ersätter inte de mätuppgifter som behövs för rätt deltagande. Det är bättre att upptäcka vad som återstår i god tid än när förväntan inför en anmäld start redan är stor.

Certifikatsfrågan bär andra känslor. Förslaget om lika möjlighet till certifikat och championat för alla deltagande hundar fick nej i den senare återkopplingen, där nuvarande text återinförs. Den besvikelsen ska inte döljas genom att publicera den äldre idén som en beslutad reform. Det går att redogöra för önskemålet och den uteblivna ändringen utan att låta läsaren planera efter en möjlighet som inte har verifierats.

Flera praktiska texter flyttas dessutom till anvisningar, bland annat återbetalning och inofficiella tävlingar. Föraren behöver därför följa både den färdiga regelboken och tillhörande anvisningar när de publiceras. Hundens glädje över ett väl genomfört lopp behöver inte vänta på något av dokumenten. Men människan i andra änden av samarbetet behöver korrekta besked för att kunna anmäla, välja klass och förstå vilka meriter som faktiskt kan delas ut.