• En svartvit hund med turkost halsband står i gräs och låg vegetation.
    Tänkvärda hundnytt

    Hundtrender säger inte allt om hunden

    Bild från Dina Försäkringars pressmeddelande den 27 oktober 2026.

    Det går fort att förälska sig i en hund på bild. Ett huvud på sned, en tass som ser alldeles för stor ut för resten av kroppen och en blick som får oss att börja möblera om framtiden. Plötsligt ser vi promenaderna framför oss. Kanske också träningsplanen, soffhörnet och den lilla nosen som ska möta oss när vi kommer hem. Det är en fin längtan. Men den behöver få sällskap av några ganska jordnära frågor innan vi bestämmer oss.

    Dina Försäkringar publicerade den 27 oktober en genomgång av Jordbruksverkets hundregister. Mellan den 31 december 2025 och den 19 oktober 2026 ökade cockerpoo mest i antal, med 658 hundar. Havapoo ökade mest procentuellt, omkring 47 procent. Labrador retriever var fortfarande den vanligaste enskilda rasen, med 39 723 registrerade hundar. I kategorin blandras fanns 274 502 hundar, ungefär 26 procent av registerbeståndet. Namngivna korsningar som cockerpoo och maltipoo redovisades separat och ingick inte i den siffran.

    Här behöver vi alltså skilja mellan en enskild ras, en särskilt benämnd korsning och en samlingskategori. Störst ökning är heller inte samma sak som flest hundar totalt. Jämförelsen avser nettoförändringen mellan två datum, inte antalet födda valpar eller hela årets nyregistreringar. Blandras och hundar utan angiven ras ingick inte i jämförelsen av ökningar, eftersom motsvarande uppgifter saknades i det äldre underlaget.

    Det gör inte siffrorna mindre intressanta. Det gör dem lättare att förstå. Men när vi lägger undan topplistan återstår den fråga som betyder mest för hunden: vilket liv är det egentligen vi erbjuder? Vi kan uppskatta samma hund på bild och ändå ha helt olika förutsättningar att leva med den. En person vill ägna mycket tid åt lydnad. En annan längtar efter en promenadkamrat och lugnt sällskap. Det finns inget pinsamt i att vilja olika saker. Det svåra blir när längtan får oss att lova mer än vardagen rymmer.

    Namnet berättar inte hela historien

    Ett korsningsnamn kan ge en uppgift om vilka raser som ingår. Det ersätter inte kunskap om föräldradjuren eller den valpkull man faktiskt tittar på. En benämning i Jordbruksverkets hundregister ska heller inte förväxlas med ett registreringsbevis med stamtavla. Jordbruksverkets register knyter hund och ansvarig ägare till varandra. Svenska Kennelklubbens stambok har ett annat syfte och innehåller hundarnas dokumenterade härstamning. Att veta vilket register någon menar gör det lättare att ställa rätt följdfråga när en hund beskrivs som registrerad.

    Det är rimligt att fråga vilka hundar som är valpens föräldrar, hur de fungerar och vad som är känt om deras hälsa. Be om underlaget bakom svaren. Svenska Kennelklubben beskriver hur relevanta hälsoundersökningar och resultat kan kontrolleras via Hunddata och Avelsdata för hundar som finns där. Vilka undersökningar som behövs varierar. Ett allmänt besked om att hundarna är friska berättar inte vilka tester som faktiskt har gjorts eller vad resultaten visade.

    Det finns skäl att ställa sådana frågor även vid planerad blandrasavel. Man behöver kunna prata om riskerna hos de hundar som används, inte bara om vad man hoppas få fram hos valparna. För en köpare kan själva samtalet vara värdefullt. Får frågorna ta tid? Går det att få tydliga svar och dokumentation? Finns det någon som också vill veta hur ens vardag ser ut? Ett hundköp är en stor sak. Den som frågar noga försöker skapa goda förutsättningar för ett långt liv tillsammans.

    En brittisk studie publicerad 2024 jämförde ägarrapporterad hälsa hos 9 402 hundar yngre än fem år. Forskarna undersökte cockapoo, labradoodle och cavapoo samt deras respektive föräldraraser. För 57 vanliga hälsoproblem gjordes sammanlagt 342 jämförelser. I 86,6 procent av jämförelserna fann man ingen statistiskt säkerställd skillnad. Där skillnader sågs gick de åt båda håll: korsningarna hade högre risk i vissa jämförelser och lägre i andra. Det var alltså inte en undersökning av alla blandrashundar eller av varje tänkbar sjukdom. Den ger inte stöd för att just dessa korsningar generellt skulle vara friskare än föräldraraserna. Den visar inte heller att de generellt skulle vara sjukare.

    Vi behöver få välja med öppna ögon

    Jag tycker att det är synd när samtal om hundar blir en tävling mellan människor som redan har bestämt sig för varsin sida. En ägare ska kunna älska sin blandrashund utan att behöva försvara hela blandrasaveln. En annan ska kunna uppskatta sin rashund och den dokumenterade bakgrunden utan att misstänkliggöras för det. Vi kan vara varma mot hundarna och deras människor och samtidigt ställa höga krav på uppfödningen. De sakerna hör ihop.

    Det behövs också ärlighet om vad vi själva vill. Om drömmen är att träna och tävla får den önskan finnas med i samtalet redan från början. Om man hellre vill ha sällskap på lugnare promenader behöver man inte låtsas något annat. Fundera på hur en vanlig tisdag ser ut. Vem går ut när arbetet drar över? Vad händer om hunden behöver mer hjälp än man räknat med? Finns det tid att lära känna individen, även om den inte blir precis som man föreställt sig?

    Att avstå från ett köp kan kännas sorgligt när man redan har börjat längta efter en bestämd valp. Ändå kan det vara ett omtänksamt beslut om svaren inte räcker eller förutsättningarna inte stämmer. Det behöver inte betyda att man har slutat vilja ha hund. Man kan behöva mer tid, bättre information eller en annan hund än den som först fångade blicken. Jag önskar att vi pratade om det utan att göra någon generad. Det finns mycket omsorg i att stanna upp innan ett djur har hunnit bli beroende av ens beslut.

    Ingen topplista kan svara på de frågorna åt oss. Den kan väcka nyfikenhet och få oss att läsa vidare. Men det är vi som ska leva med beslutet, tillsammans med en hund som aldrig har bett om att bli en trend. Den kommer att behöva bli förstådd även när valptiden är över och någon annan sorts hund syns oftare i flödet. Där tycker jag att vi har något viktigt att hålla fast vid: låt intresset börja var det vill, men låt beslutet få ta tid. Hunden ska få flytta in i ett liv där det finns plats för den den faktiskt blir.