• Juniorlandslaget i gula och blå kläder står med hundar och svenska flaggor under ett träd.
    Tänkvärda hundnytt

    Ellen och Didra tog guld – juniorernas medaljer har flera berättelser

    Ellen Fredholm och Didra är världsmästare i U12 Medium. Sveriges Hundungdom berättar den 29 juli om juniorlandslagets framgångar på Junior Agility Open i Mannheim. Didra är en irish softcoated wheaten terrier, och tillsammans med Ellen tog hon guld i den sammanlagda individuella tävlingen. Sverige fick också två brons. Men när man öppnar arrangörens resultatlistor finns en skillnad som är värd att förklara: bronset till Hilda Geterud och Reign och bronset till mediumlaget gäller agilityloppen, inte de sammanlagda resultaten.

    Det gör inte glädjen mindre. Däremot gör det bilden av mästerskapet mer rättvis. En kort medaljnyhet kan få det att låta som om alla placeringar kommer från samma sorts sluttabell. Här finns både enskilda lopp och kombinationen av agility och hopp. Resultatportalen redovisar dem var för sig. För en ung förare kan ett särskilt lyckat lopp vara en stor framgång även när ett annat lopp inte går vägen. Den prestationen förtjänar att beskrivas som det den faktiskt är.

    Guldet räknades över två lopp

    I tabellen Kombi U12 Medium står Ellen och Didra överst. Bakom dem följer Maria Adan Collado med Bubal och Maddie Dadds med Brio. Kombi är den sammanräknade listan, där resultaten från agilityloppet och hopploppet förs ihop. Att förstå vilken lista man läser hjälper också den som följer tävlingen hemifrån: en placering i ett lopp behöver inte vara samma sak som placeringen när båda har räknats samman.

    Hilda och border collien Reign står som trea i Agility U12 Large. I den sammanlagda tabellen är de däremot diskvalificerade. Även det svenska mediumlaget har en tredjeplats i agilitydelen och en diskvalificering sammanlagt. Laget bestod av Linnea Roemmelt med Sara, Felicia Borg med Sockan, Havanna Matsson med Karlsson samt Ellen med Didra. Sara och Sockan är perro de agua español och Karlsson är shetland sheepdog. I samma svenska lag samsades alltså flera olika hundraser.

    Ett bra lopp får fortsätta vara bra

    Just skillnaden mellan ett fint lopp och ett svårare totalresultat vill jag stanna vid. När vi berättar om unga ekipage behöver det finnas plats för båda sakerna. Det är lätt att bli så upptagen av sista raden i resultatlistan att en tidigare prestation nästan suddas bort. Men ett bronslopp har fortfarande genomförts. Föraren och hunden har fortfarande löst den uppgiften tillsammans. Man behöver inte låtsas att hela tävlingen gick perfekt för att kunna vara stolt över det som gick bra.

    Det är också något att ta med sig till den vanliga klubbträningen. En ungdom som kommer tillbaka efter ett misstag behöver få hjälp att förstå vad som hände och hur nästa försök kan bli tydligare. Hunden behöver möta en förare som fortfarande vill samarbeta. Jag hoppas att vuxna runt unga tävlande hjälper till att hålla den balansen: låt ambitionen finnas, men gör inte en felaktig sväng till ett omdöme om hela ekipaget. Det går att vara noggrann och varm på samma gång.

    Ellen och Didras guld är en stor svensk framgång. Hildas och Reigns bronslopp och mediumlagets tredjeplats visar andra delar av samma mästerskap. Jag tycker om att nyheten rymmer både en sammanlagd vinnare och ekipage som lyckas i en särskild del av tävlingen. Det ger fler unga hundförare något att känna igen sig i. Man kan sikta högt, glädjas åt en medalj och samtidigt veta att det finns mer att lära. Det är en ganska fin grund att fortsätta från tillsammans med sin hund.

  • En person med en guldfärgad rosett på huvudet håller en stor prisskylt för Siljans Hundungdom.
    Tänkvärda hundnytt

    Siljans Hundungdom prisas för gemenskapen

    Siljans Hundungdom har utsetts till Årets Hundungdomsklubb 2023. Utmärkelsen överlämnades vid Sveriges Hundungdoms representantskapsmöte den 21–22 september 2024. Priset gäller alltså klubbens arbete under förra året. Det är en glad nyhet för hundungdomen i Dalarna, och i motiveringen finns mycket att stanna upp inför för oss som tycker om livet tillsammans med hundar.

    Ungdomsrådet lyfter fram klubbens varierade kurser, aktiviteter och öppna träningar. Under 2023 har klubben bland annat uppmärksammat Hundens vecka, arrangerat Rundan och hållit en filmkurs. Samarbetet med den lokala brukshundklubben och gymnasiet nämns också. Framför allt uppmärksammas en välkomnande gemenskap där olika intressen får plats. Att kunna hitta en träningsform man tycker om är en del av det som gör klubben värd att lyfta fram.

    En öppen träning kan betyda mer än ytterligare ett tillfälle att öva. För den som är ny kan den vara möjligheten att få komma dit utan att redan behöva veta vart hundintresset ska leda. Man kanske vill tävla så småningom, eller bara lära sig att förstå sin hund bättre. Om det finns utrymme att pröva sig fram behöver det ena inte bestämmas innan det andra får börja.

    Det kan kännas ganska ensamt att stå med en hund och en fråga som man tror att alla andra redan kan svaret på. Särskilt när man är ung kan det vara lätt att jämföra sin egen osäkerhet med någon annans säkra uppträdande. Ett vänligt bemötande kan göra att frågan ändå blir ställd. Då får personen en chans att lära sig, och hunden får en människa som vågar be om hjälp.

    Vi vuxna kan bidra genom att lyssna färdigt. Unga hundintresserade behöver få utrymme att föreslå aktiviteter, ta ansvar och upptäcka vad de själva vill lära sig. Om varje idé genast möts av hur vi alltid har gjort blir steget till nästa förslag längre. Det går att erbjuda erfarenhet och stöd samtidigt som någon annan får hålla i planeringen. Att få förtroende kan väcka lusten att fortsätta.

    Hundens behov behöver förstås få plats i den gemenskapen. På en träning kan det innebära att göra en kortare övning än man tänkt, ta en paus eller ge ett annat ekipage mer utrymme. När sådana val möts med förståelse blir det lättare att se efter sin hund också när man själv är ivrig. En bra klubbmiljö ger oss möjlighet att lära tillsammans utan att allt måste lyckas på en gång.

    Filmkursen i motiveringen får mig också att le. Den som försökt fånga ett fint hundögonblick vet hur snabbt huvudpersonen kan välja att nosa precis utanför bild. Men intresset för hundar kan föra med sig fler sätt att skapa och umgås. Någon gillar att filma, en annan vill ordna en aktivitet och en tredje trivs bäst med själva träningen. Det finns mycket att dela även när man inte väljer samma gren.

    Samarbeten mellan föreningar och skola kan dessutom ge unga fler människor att lära känna och fråga. För en liten klubb kan det vara värdefullt att kunna dela kunskap och hjälpas åt med det praktiska. Samtidigt behöver ungdomarnas egna önskemål få höras. Det är deras fritid och deras engagemang som ska få växa där.

    Grattis till Siljans Hundungdom och till alla som bidragit till arbetet bakom utmärkelsen. Det är fint att en klubb får uppskattning för både aktiviteterna och sättet att välkomna människor. För den som går hem från en träning med känslan av att vilja komma tillbaka kan just det bemötandet ha varit dagens viktigaste händelse.