En gyllenbrun hund ligger på en liten matta på golvet bredvid en fåtölj med filt. Snö syns utanför fönstret.
Citat och kloka ord

Hunden på mattan bredvid fåtöljen

Du läste vidare. Jag tyckte att det var en bra plats att somna på.

Jag hör att du har satt dig innan jag ser dig. Fåtöljen ger ifrån sig sitt vanliga knarr, och sedan blir det tyst i rummet. Jag kommer från köket och stannar framför dina fötter. Du har något i knät som inte luktar mat och som du håller med båda händerna. När jag trycker nosen mot kanten sänker du det och ser på mig. Sedan flyttar du ena foten så att jag får plats på mattan.

Jag lägger mig men behåller huvudet uppe. Du tittar ner i boken igen. Det prasslar när en sida vänds, och ibland kommer en liten rörelse i ditt ansikte som får mig att lyfta öronen. Jag väntar på att du ska säga något. Du brukar berätta för mig när något händer. Nu ser du ut att vara någon annanstans en stund, fast du sitter alldeles inom räckhåll. Jag puttar försiktigt på handen som har kommit över kanten.

Du stryker mig över kinden utan att sluta titta i boken. Först står jag ganska stilla. Sedan lutar jag mer av huvudet mot fingrarna. Handen hittar bakom örat och stannar där. Det är svårt att både hålla uppe huvudet och bli så här tung i nacken, så jag sätter mig närmare. Du flyttar boken till den andra handen. Nu kan du fortsätta med det du håller på med och ändå nå mig.

Efter en stund skrattar du till. Jag reser huvudet genast och ser efter om det finns något att vara med på. Du tittar ner på mig och säger några ord med den där varma rösten. Sedan läser du högt en liten bit. Jag följer ljudet mer än det som händer mellan pärmarna. När rösten stannar väntar jag på fortsättningen. Du ser på mig över kanten och skrattar igen, den här gången för att jag sitter och lyssnar så ordentligt.

Det finns kvällar när vi gör mycket tillsammans. Du hämtar kopplet, tar fram något att leta efter eller sätter dig där jag kan komma med min leksak. Jag tycker om att vara beredd när det börjar. Här behöver jag hålla reda på betydligt mindre. Foten ligger stilla nära min sida, handen rör sig ibland och ljuset från lampan stannar på samma plats. När du vänder ett blad kan jag höra det utan att behöva göra någonting.

Jag lägger mig på sidan och drar ett bakben över mattan. Din hand når mig inte riktigt längre. Du låter den vila på armstödet i stället för att locka tillbaka mig. Därifrån kan jag se fingertopparna om jag öppnar ögonen. Jag har det bra här också. Du fortsätter läsa, och snart hör jag mest när du andas ut och när papperet flyttar sig. Hakan sjunker ner mot mattan en liten bit till.

När du reser dig vaknar jag av att foten försvinner. Jag är på benen innan du hunnit till dörröppningen. Du går bara för att hämta ett glas vatten. Jag följer med, dricker ur min skål och går tillbaka tillsammans med dig. Boken ligger kvar på armstödet. Du sätter dig igen, och jag tar samma plats på mattan utan att först försöka se vad du tänker göra. Nu vet jag hur den här stunden brukar fortsätta.

Till sist stänger du boken och lägger undan den. Handen kommer ner ordentligt, och jag rullar lite närmare för att få den mot bröstet. Du säger att det blev sent. Jag har sovit mig igenom en stor del av det du läste, men jag hör gärna lite av din röst till innan vi går vidare. Du sitter kvar en stund utan boken. Jag håller ena framtassen nära din fot, och lampan får fortsätta lysa över oss.