• En stor svart hund följer nära en vuxens ben och tittar upp mot personen på ett inomhusgolv i en träningshall.
    Citat och kloka ord

    Stor hund i vändningen på träningsgolvet

    Du tappade bort nästa sväng. Jag tappade inte bort dig.

    Vi skulle visst åt andra hållet. Det märker jag när du stannar mitt i steget och ser ner på mig med ett ansikte som jag inte riktigt väntade mig. Jag har följt benet som började röra sig och står nu nära där du hamnade. Du tittar framåt, sedan åt sidan och slutligen ner igen. Jag ser tillbaka. Vi är fortfarande på samma golv som nyss. Det finns gott om plats att fortsätta, men du verkar ha kommit ihåg något som inte följde med i den senaste svängen.

    Du drar ett andetag och flyttar foten tillbaka. Jag följer rörelsen tills du skrattar och låter handen komma ner. Nu blev det lättare att förstå vad du vill göra av stunden. Jag går fram till fingrarna och stannar nära medan du rör mig över sidan. Det var tydligen inte mig du behövde rätta till. Du hade kommit på något om dina egna fötter, och jag tycker att det är ganska bra att vi kan ordna med den saken utan att jag först behöver försöka gissa vad jag gjort fel.

    Det finns mycket för dig att hålla reda på när vi går här. Jag ser det på blicken som ibland lämnar mig för att undersöka nästa del av golvet. Du stannar, tar ett steg utan mig och försöker komma ihåg hur rörelsen skulle börja. Jag väntar nära. När du vänder dig tillbaka och säger mitt namn tittar jag upp. Då kan vi försöka tillsammans igen. Det är betydligt lättare för mig än när du fortfarande står och tänker åt ett annat håll medan kroppen redan har börjat gå.

    Den här gången börjar du långsammare. Benet rör sig och handen finns där jag kan följa den utan att behöva hoppa efter. Jag går med några steg och känner hur vi hittar samma håll. Sedan kommer vändningen. Du flyttar fötterna lite tydligare och jag får plats att följa utan att hamna rakt framför dig. Vi stannar och ser på varandra. Munnen på dig har blivit mindre allvarlig. Där var det visst något som stämde bättre med det du tänkte göra innan vi började.

    Jag får min belöning nära dig. Du dröjer kvar hos mig, i stället för att redan vara halvvägs in i nästa sak. Jag tycker om när du gör det. Då hinner jag märka att vi kom fram tillsammans, inte bara att handen öppnades och genast försvann åt ett nytt håll. Du ser på mig medan jag tar emot och låter fingrarna hamna vid kinden efteråt. Vi kan vara nöjda här en stund innan golvet framför oss blir något att fundera över igen.

    Du säger ibland fler ord när något inte blir som du tänkt dig. I dag hör jag att du börjar på det sättet efter nästa försök, men sedan tystnar du och ser efter hur du själv står. Jag väntar med huvudet vänt mot dig. Det känns inte särskilt bråttom från min sida. Jag har fortfarande lust att följa med när du hittar början igen. Det som hände nyss behöver inte följa med i rösten hela vägen in i det vi ska göra härnäst.

    Jag kan inte se bilden som du verkar bära på av hur allt borde bli. Jag har bara det du visar när vi väl rör oss. Ibland kommer axeln först och foten lite senare. Ibland ser du på ett ställe men börjar gå åt ett annat. Då får jag försöka välja vad jag ska följa. Det kan säkert se roligt ut från andra sidan av rummet när vi hamnar mitt emot varandra i stället för bredvid. Härifrån ser jag mest att du fortfarande finns nära, om vi bara stannar så att jag hinner hitta dig igen.

    Du sätter dig på huk efter en stund och låter oss göra något enklare tillsammans. Jag kommer fram till handen och får vara där utan att det genast ska bli ännu en vändning av alltihop. Du skrattar till när jag nosar lite ivrigt mot fingrarna. Nu låter du mer som när vi leker. Jag flyttar mig nära och du följer med i den lilla rörelsen, fast den inte fanns med i det du först försökte komma ihåg. Det känns trevligt att få träffa den delen av dig också medan vi är här.

    Sedan provar vi några steg till. Du har slutat titta så långt bort och är mer med i det som händer mellan dina skor och mina tassar. Jag går nära och ser upp när handen kommer ner. Vi kommer igenom svängen och fortsätter en liten bit innan du stannar. Det blev inte särskilt långt den här gången, men jag har hunnit förstå vad vi höll på med. Du ser glad ut utan att börja räkna upp det som kunde ha blivit annorlunda. Jag tror att vi båda hade lättare att vara med då.

    När du avslutar får jag gå med dig till sidan av golvet. Där finns plats att dricka och stå en stund medan du ordnar med våra saker. Du håller inte kvar stunden för att det måste bli ett ännu bättre försök innan vi får lämna den. Jag följer med när du börjar gå mot dörren. Det finns annat att göra på vägen hem och jag tänker inte försöka upprepa vändningen i hallen bara för att vi nyss fick ordning på den. Vi kan få vara färdiga med den för i dag.

    Jag vet inte hur svängen kommer att se ut nästa gång. Du kan ha kommit ihåg den tydligare, eller också behöver vi hitta tillbaka till början igen. Jag kommer fortfarande att se efter hur du rör dig och försöka få plats nära dig när vi går. Det blir lättare när du kan stanna och skratta åt dina egna fötter utan att göra mig till den som måste bära hela besvikelsen. I dag tappade du bort riktningen en stund. Sedan hittade du mig med handen, och därifrån gick det bra att börja om tillsammans.

  • En liten ljusbrun hund i mörkt vintertäcke går på en plogad vintergång bredvid en hög snövall.
    Citat och kloka ord

    Liten hund i vintertäcke vid snövallen

    Du tog den långa vägen runt snövallen. Mina ben tyckte att det var en bra idé.

    Jag går i spåret där dina skor nyss varit. Där är det lättare att hitta plats för tassarna än ute i det lösa vid sidan. Du ser efter när jag stannar och väntar tills jag kommit intill igen. Vi har lämnat dörren bakom oss och jag har redan fått nosen full av sådant som inte fanns i hallen. Framför oss ligger vägen som vi brukar ta. Men där vi annars svänger har snön hamnat i en hög som ser betydligt större ut från min höjd än den verkar göra från din.

    Du sätter ena foten närmare kanten och stannar. Jag står bredvid och tittar uppåt. Här behöver du bara flytta ett ben ganska högt för att komma över, men jag får inte riktigt ihop hur jag skulle göra samma sak. Jag går ett steg åt sidan för att undersöka om det finns en öppning där. Det gör det inte. Du ser ner på mig och tar tillbaka foten. Sedan står vi båda kvar på samma sida och tittar efter en väg som inte går genom den där högen.

    Det är skönt att du märkte det innan vi hamnat på varsin sida. Jag hade kanske kunnat försöka komma efter, men då hade jag behövt ordna något med tassarna som inte alls såg lika enkelt ut som ditt steg. Nu slipper jag fundera färdigt på den saken. Du vänder dig åt ett annat håll och visar en väg där marken syns bättre. Jag följer med. Det blir några fler steg innan vi når platsen där vi ville svänga, men de går att ta utan att först behöva försvinna i snö.

    Täcket följer med när jag rör mig och du stannar en kort stund för att rätta till det vid sidan. Jag står nära medan handen gör sitt. Sedan fortsätter vi. Det finns inga stora förklaringar som jag måste förstå för att kunna följa den nya vägen. Du går där det finns plats och jag ser var tassarna ska hamna. När jag behöver stanna vid en doft får jag göra det också. Omvägen verkar inte betyda att jag måste skynda mig genom allt annat för att vi ska hinna bli färdiga ändå.

    På den här sidan av vallen finns något jag inte brukar gå alldeles intill. En låg kant sticker fram och luktar av andra som varit där. Jag undersöker den noga medan du står stilla. Sedan tar jag några steg framåt och hittar nästa ställe. Du tittar på mig och skrattar lite, för vi har inte kommit särskilt långt sedan vi bytte håll. Jag kan förstå att du ser det så. Själv tycker jag att det har hänt ganska mycket sedan jag slapp försöka hitta ett sätt att klättra över snöhögen.

    En större hund kommer längre bort och vi stannar där det finns utrymme att låta den passera. Jag ser efter hur benen rör sig genom det som ligger vid kanten. Den kommer fram på ett annat sätt än jag skulle ha gjort. Det betyder inte att jag behöver följa samma spår bara för att vi båda går på fyra ben. Du står hos mig och väntar. När vägen blivit ledig fortsätter vi på vår sida, där jag redan vet hur jag får plats mellan snön och dina skor.

    Du har lätt att se över sådant som jag får gå runt. Jag märker det när du lyfter ansiktet och redan verkar ha fått reda på vad som kommer efter nästa hög. Från min höjd behöver jag ibland komma fram till öppningen innan det går att se vägen på andra sidan. Då är det bra att du inte hunnit för långt före. Jag kan titta upp, hitta ditt ben och fortsätta med dig nära. Det är inte riktigt samma sak som att vara tveksam till hela promenaden. Jag vill fortfarande gärna se vad som finns där framme.

    När vi kommer förbi vallen blir det bredare igen. Jag tar några snabbare steg och vänder huvudet mot dig. Nu finns det plats att röra sig på ett sätt som känns roligt, utan att varje tass först behöver hitta ett hål mellan stora vita kanter. Du följer med en liten bit innan vi saktar ner. Det var en bra sträcka att hitta efter den där omvägen. Jag nosar mot din hand när vi stannar och får en kort stund vid kinden innan du låter mig fortsätta undersöka kanten.

    På hemvägen väljer du samma öppning redan innan vi hunnit fram till högen. Jag behöver inte stanna och visa var det blev svårt den här gången. Du har kommit ihåg att vi får gå en bit till för att hitta vår väg igen. Jag följer efter och känner igen dofterna som var nya nyss. Det går lite fortare att komma förbi dem nu, men jag tittar ändå efter vid den låga kanten. Någon kan ha hunnit gå där medan vi varit borta, och då vore det synd att missa det bara för att jag redan varit framme en gång.

    När vi står vid dörren väntar jag nära medan du öppnar. Inne i hallen får du tid att göra mig fri och ta av täcket innan vi går vidare. Jag skakar mig och sträcker sedan på benen där golvet är jämnt under mig. Du ser efter och stryker handen över min sida när du kommer förbi. Vi tog oss runt utan att behöva göra något stort nummer av hur långa dina ben är jämfört med mina. Det var ganska trevligt att få slippa den jämförelsen mitt i snön.

    Jag vill gärna följa med dig ut igen. Jag vill nosa, gå framåt och ibland ta fart när det finns plats. Men det blir lättare att vilja hela vägen när du ser efter hur vägen faktiskt ser ut för mig. I dag fick din stora fot komma tillbaka till min sida innan vi valde en annan öppning. Vi kom fram dit vi skulle ändå. Jag fick till och med några nya ställen att undersöka på köpet, och du fick stå stilla lite längre än planerat vid en låg kant. Det tycker jag var en rätt bra användning av den där omvägen.

  • En stor kopplad hund i mörkt vintertäcke nosar vid en stolpe i en snöig busshållplats med glasväggar och bänk.
    Citat och kloka ord

    Stor hund i vintertäcke vid hållplatsen

    Du tittade efter bussen. Jag höll reda på det som hänt vid stolpen.

    Vi stannar på en plats där du verkar vilja bli kvar. Det finns en bänk, en stolpe och gott om fotspår i snön vid kanten. Du ser längs vägen medan jag börjar undersöka det som ligger närmast tassarna. Här har andra stått före oss. Någon har gått runt stolpen och någon har fortsatt åt ett annat håll. Jag följer en liten bit med nosen innan jag vänder tillbaka till dig. Du har inte flyttat dig. Vi ska tydligen inte fortsätta gå bara för att det finns en väg framför oss.

    Du rättar till täcket över min sida och låter handen stanna en kort stund innan du ser längs gatan igen. Jag står kvar nära. Vi har gott om plats där du valt att vänta och behöver inte stå precis där andra går förbi. Det gör det lättare att undersöka utan att någon får mig mellan fötterna. Du flyttar dig lite när jag vill nosa åt andra hållet, och jag lämnar stolpen när du behöver att vi står närmare varandra en stund.

    En människa kommer gående och stannar en bit bort. Jag tittar upp efter rörelsen och ser sedan ner igen. Hon har andra skor än du och står med något i handen som du också brukar titta på när vi väntar. Ni ser åt samma håll ibland. Jag ser mest på marken mellan oss. Där finns sådant som inte syns från er höjd, åtminstone inte på det sätt jag får reda på det när nosen kommer nära. Jag tycker att vi har hamnat på en ganska innehållsrik plats för att bara stå stilla på.

    Efter en stund kommer ett större fordon längs vägen. Du följer det med blicken och jag lyfter huvudet när ljudet blir tydligare. Vi står kvar på vår plats. Det stannar längre fram och andra människor börjar röra sig åt det hållet, men du lägger handen nära min sida och väntar. Jag ser upp på dig. Det var visst inte det vi skulle följa med. Vi kan låta allt det där hända utan att behöva gå dit, och efter en stund finns det mer plats framför oss igen.

    Jag går tillbaka till snön vid stolpen. Det är inte riktigt samma sak att undersöka ett ställe en andra gång. Först ville jag veta vad som fanns där, nu kan jag följa lite längre åt sidan utan att behöva börja om med allting. Du står nära och håller reda på vägen under tiden. Jag hinner både nosa och se efter var dina skor är. När jag kommer intill får jag en hand vid kinden, och vi står så en stund medan det hörs steg på andra sidan om oss.

    Du brukar ibland se ut som om väntan inte är något som räknas. Blicken går mellan vägen och det du har i handen och du flyttar vikten från ena foten till den andra. Jag har inget emot att vi blir kvar en liten stund till, så länge jag får plats att stå bra hos dig. Det finns ljud att följa och människor som kommer förbi. Jag behöver inte gå fram till dem för att märka att de varit här. Någon tittar på mig och ler, och jag viftar lite utan att lämna din sida.

    När du sätter dig på bänken går jag fram mellan dina skor och stannar framför knäna. Nu finns ansiktet närmare att titta på. Du sträcker fram handen och jag nosar mot fingrarna innan du lägger dem längs sidan av huvudet. Vi får en ganska trevlig stund mitt i allt det där som du ännu väntar på. Du ser fortfarande efter längs vägen ibland, men handen försvinner inte genast varje gång du vrider huvudet. Jag kan stå kvar och känna var du är medan du håller koll på det andra.

    Sedan reser du dig. Den rörelsen känner jag igen och flyttar mig så att du får plats med fötterna. Nu kommer ett nytt stort ljud närmare, men den här gången står du inte kvar med handen stilla vid sidan. Du gör dig färdig att gå. Jag ser efter och följer med när du börjar röra dig, fortfarande en bit från kanten tills det är dags att komma närmare. Vi väntar på att andra ska få gå undan först. Sedan finns det en öppning där vi kan fortsätta tillsammans.

    Jag får gå in med dig nära. Du ger mig tid att hitta plats för tassarna innan vi fortsätter längre in. Det luktar annorlunda här än ute vid snön, och det finns många fötter att hålla reda på. Vi stannar där du kan låta mig lägga mig på golvet vid dina ben. Jag ser på medan du ordnar dig och väljer sedan en plats där jag inte ligger i vägen. Du håller handen nära en stund tills jag fått ner huvudet och slutat titta efter varje liten rörelse.

    Nu flyttar sig världen utanför utan att jag behöver gå. Jag hör röster och känner hur du sitter kvar nära mig. Du ser ner efter en stund och jag möter blicken innan huvudet får komma ner igen. Vi kom tydligen fram till det du väntade på. Jag fick en del gjort vid hållplatsen under tiden, så jag behöver inte försöka hinna med allt som händer här inne också. Det räcker ganska bra att ligga nära dina skor och lyfta örat när något nytt låter alldeles intill.

    Nästa gång vi stannar vid stolpen får du gärna titta efter bussen igen. Jag kan hålla reda på snön, marken och fotspåren medan du gör det. Vi använder kanske väntan till olika saker, men jag tycker inte att stunden var tom. Du gav mig plats att undersöka och lät mig stå nära när det blev mer rörelse omkring oss. Sedan hittade vi en väg vidare när det var vår tur. Jag var redan ganska nöjd med sällskapet innan det stora fordonet stannade och dörren öppnades framför oss.

  • En svart hund ligger på en matta vid en tom matstol i ett ljust rum med vinter utanför fönstret.
    Citat och kloka ord

    Svart hund på golvet vid matstolen

    Du plockade undan festen. Jag letade efter platsen där du skulle sätta dig.

    Det är färre stolar kvar runt bordet när jag kommer in. Du har burit bort några av dem och står nu med en hög i händerna som måste hållas ganska stilla. Jag går åt sidan så att du kommer förbi. Sedan tittar jag efter vart du tar vägen med alltihop. Det blir ett litet ljud inne i köket och du kommer tillbaka utan det du bar. Jag reser huvudet. Nu kanske du är färdig. Men du går fram till bordet igen och börjar med något annat.

    Jag känner igen rummet, fast det sett annorlunda ut en stund. Det har varit fler skor i hallen och fler röster än det brukar vara när vi sitter här själva. Jag fick ligga där jag kunde vara med utan att någon behövde kliva över mig. Ibland kom en hand nära och ibland var det bäst att fortsätta vila medan människorna hade mycket att säga. Nu finns det mer plats på golvet igen. Jag går ett litet varv och undersöker det som blivit kvar av alla de nya lukterna.

    Du viker ihop duken. Först tar du tag i ena kanten och sedan får hela den stora saken följa med upp från bordet. Jag stannar när den kommer ner nära min nos. Du väntar tills jag flyttat mig innan du fortsätter. Under finns samma bord som förut. Det är nästan märkligt att du behöver göra så mycket för att få fram något som redan står på sin vanliga plats. Jag ser på medan du viker en gång till och bär iväg det sista av tyget.

    Den här gången följer jag efter till dörröppningen. Jag vill gärna veta om du tänker stanna någonstans, men du kommer förbi mig på väg tillbaka. Du stryker handen över min sida i farten. Jag blir stående och ser efter. Jag har ingenting emot att vi går åt olika håll en liten stund. Det vore bara ganska trevligt att veta var du ska slå dig ner när du är klar, så att jag kan välja en plats som inte blir ensam i fel rum.

    Det har funnits mycket att hålla reda på medan bordet varit fullt. En stol som flyttades bakom mig, en människa som reste sig just när jag tänkte gå förbi och röster som ibland kom från flera håll samtidigt. Jag hade min plats och kunde dra mig undan när jag ville. Ändå märker jag skillnaden nu när rummet blivit tystare. Jag hör dina steg utan att först behöva hitta dem bland andras. När du går till köket vet jag vem som är på väg dit, även innan jag hunnit se dig.

    Du stannar med ena handen på en stolsrygg och ser ut över bordet. Jag går fram. Nu har du inte fullt i händerna längre och det finns en stund som vi kan använda till något annat. Jag nosar mot fingrarna och får dem längs kinden. Du böjer dig lite utan att flytta stolen, och jag blir kvar nära ditt knä. Det är en mycket mindre hälsning än dem som hörts i hallen, men jag tycker att den fungerar bra. Du verkar också vilja stanna i den en liten stund.

    Sedan skrattar du åt att jag följt med dig så många gånger. Det stämmer nog. Jag har hunnit ligga i dörröppningen, stå vid stolen och gå efter nästan till köket utan att vi kommit fram till någon särskilt lång vila. Nu flyttar du den sista stolen på plats och jag lämnar vägen fri. Jag har börjat känna igen hur du ser ut när det verkligen inte finns mer att bära just då. Händerna hänger annorlunda och du tittar inte längre över min rygg efter nästa sak som behöver flyttas.

    Vi går till soffan. Du sätter dig först, vilket jag har väntat på ganska länge vid det här laget. Jag behöver inte komma upp. Det finns en bra plats nära dina fötter där jag kan lägga mig med huvudet vänt mot dig. Jag provar den och flyttar sedan ena tassen lite åt sidan. Du har slutat resa dig så fort jag börjar ordna mig. Det gör det betydligt lättare att komma fram till hur jag vill ligga. Till slut blir vi stilla båda två.

    Du säger något om allt som ska hända framöver. Jag hör rösten och lyfter örat, men det verkar inte vara något vi ska göra precis nu. Du tar inte fram skorna och ingen leksak kommer fram mellan händerna. Då kan jag låta huvudet ligga kvar. Det kommer säkert fler saker att följa med på när du har bestämt vad som faktiskt ska göras. Just i dag tycker jag att det räcker långt med att bordet blivit tomt och du blivit någon som sitter ner igen.

    Det finns en trötthet i dina rörelser som jag inte behöver ha någon särskild uppfattning om. Du kan få luta dig tillbaka utan att göra något roligt åt mig varje gång du ser ner. Jag har en plats, jag har varit ute med dig och jag kan höra var du är. Ibland vänder jag huvudet mot handen som hänger nära soffkanten. Då kommer den ner en kort stund och hittar samma ställe vid min kind. Sedan får vi båda fortsätta med att inte vara på väg någonstans.

    När du till slut reser dig följer jag med blicken, men ligger kvar tills jag ser vart du tänker gå. Det blev bara ett kort varv och sedan sätter du dig igen. Där hade jag kunnat spara några steg tidigare, om jag vetat att vi skulle hamna här. Nu sträcker jag ut benen och låter nosen vila nära din sko. Festen verkar vara undanplockad för den här gången. Jag hittade det jag letade efter när du började flytta stolarna: en ledig stund där din hand kan nå mig utan att först behöva ställa ifrån sig något.

  • En strävhårig hund vilar med huvudet i en persons knä vid ett vinterfönster.
    Högtider

    Gott nytt år önskar Svea Doggie Service

    Gott slut på året och ett riktigt gott nytt 2025 önskar vi på Svea Doggie Service! Vi skickar våra varmaste hälsningar till er och era hundar. Hoppas att kvällen blir fin och att det nya året kommer med hälsa, lycka och många anledningar att glädjas. Må det bli ett bättre år för dem som har haft det svårt, och ett år då fler önskningar får en chans att bli verklighet.

    När året tar slut finns ofta både glädje och vemod i tankarna. En del vill gärna minnas mycket av det som har hänt, andra är lättade över att snart få vända blad. Vi önskar er en kväll där det finns förståelse för hur just ni känner. Ingen behöver ha upplevt samma år som människan bredvid för att kunna önska varandra något gott. Det kan vara fint att lyssna en stund och få veta vad den andre hoppas på.

    Till er som bär på en dröm inför 2025 önskar vi mod och goda möjligheter att komma vidare. Det kan handla om något stort eller om en förändring som skulle göra vardagen bättre. Vi hoppas att ni möter människor som uppmuntrar er och att ni får upptäcka vad ni kan åstadkomma. Ibland betyder det mycket att någon frågar hur det går och fortsätter att vara intresserad också när det tar längre tid än man först trodde.

    Vi önskar er också vänskap som håller över tid. Människor att fira med när det går bra och att ringa när det känns motigt är värdefulla under alla årets månader. Kanske finns det någon ni vill återuppta kontakten med eller bjuda med på en promenad. Hoppas att det nya året ger er många goda möten och att ni får känna er lika välkomna som ni själva vill få andra att känna sig.

    För era hundar önskar vi ett år med trygghet, upptäckarlust och mycket fint sällskap. En ny väg att undersöka kan vara spännande, men återkomsten till en gammal favoritplats kan vara minst lika uppskattad. Vi hoppas att ni får glädje av att följa med i det som intresserar hunden och lära känna fler av dess egenheter. Det finns ofta något att le åt när man får se världen från lite lägre höjd en stund.

    Nyårskvällen får gärna sluta lugnt för både människor och hundar. Vi önskar er gott sällskap där ni firar och en behaglig avslutning på dagen när ni är färdiga med den. Till er som arbetar i kväll eller i natt skickar vi en särskild hälsning och en önskan om en skön ledig stund när passet är över. Vi hoppas att det finns någon liten del av årsskiftet som ni också kan få glädje av.

    Och när första morgonen på det nya året kommer önskar vi er en bra början. Kanske väntar en välbekant hundpromenad, en sen frukost eller ett samtal med någon ni inte hann önska gott nytt år kvällen före. Det kan vara skönt att börja med sådant man känner igen och låta resten ta form efter hand. Vi hoppas att ni får många fler vanliga dagar under året som känns bra att vara i.

    Tack för att ni följer Svea Doggie Service. Vi önskar er fred, hälsa och tur inför det som väntar, och många fina stunder med dem ni håller av. Ta hand om varandra och ha ett riktigt gott nytt 2025!

  • En rödbrun spets ligger på en grön filt vid ett fönster med julstjärna, julgran och snö utanför.
    Högtider

    God jul önskar Svea Doggie Service

    God jul önskar vi på Svea Doggie Service! En stor och varm julhälsning till alla er som följer oss, till våra hundvänner och till människorna omkring dem. Vi önskar er en fin julafton med vänlighet, glädje och tid att njuta av varandras sällskap. Hoppas att julen ger er hälsa och nya krafter, och att något som ni har längtat efter får sin plats under helgen.

    Det är mycket som kan höra julen till, men ofta är det en ganska liten stund som man kommer ihåg efteråt. Någon kommer in genom dörren och blir ordentligt välkomnad. En hund hinner före alla andra och behöver undersöka vem som har kommit och vad som följde med. Mitt i avklädning och hälsningar blir det ett glatt återseende på hundens villkor. Vi hoppas att ni får många sådana ögonblick av närhet och glädje i dag.

    När alla har hittat sin plats kan det bli gott om tid för samtal. Vi önskar er människor som lyssnar när ni berättar om året som gått och som gärna delar sina egna tankar. Det finns mycket att vara nyfiken på hos dem man känner, också när man tror att man redan vet det mesta. Kanske får ni höra något som överraskar eller skratta tillsammans åt en gammal historia som någon fortfarande berättar med samma inlevelse.

    Under bordet håller kanske en fyrbent familjemedlem reda på alla välbekanta fötter. Den har hittat ett bra ställe att vila på och lyfter huvudet när det verkar vara dags att röra på sig igen. Vi önskar era hundar en jul där de kan känna sig hemma och vara nära på sitt eget sätt. Det är en särskild glädje att se en hund komma till ro bland människor som den känner sig trygg med.

    En stund ute kan också bli en fin del av julafton. Efter allt som pågår hemma får samtalet en annan takt när man går bredvid varandra, och hunden hittar sådant att undersöka som ingen av människorna hade lagt märke till. Vi hoppas att ni får en skön promenad tillsammans och glädjen i att sedan komma in igen. Den som har arbetat eller varit i gång sedan tidigt på morgonen önskar vi dessutom en välbehövlig stunds vila.

    Till er som firar en mindre jul skickar vi lika varma önskningar. Det kan vara fint med ett litet sällskap, en dag med hunden eller ett samtal med någon långt borta. Vi hoppas att ni får ha det på ett sätt som ni själva trivs med. Om ni däremot saknar någon att dela dagen med önskar vi att en hälsning eller en stund tillsammans med en annan människa får göra julen lite lättare.

    En särskild tanke går till er som saknar en person eller en hund vid jul. När många minnen hör till samma dagar på året kan frånvaron kännas extra tydlig. Vi önskar er förståelse och omtanke från dem som finns omkring er. Kanske finns det någon som gärna vill höra berättelsen om den ni saknar, och som kan dela ett minne med er utan att skynda vidare till nästa sak.

    Må julen föra med sig vänliga möten och hopp om det som ligger framför oss. Ta hand om varandra och låt gärna någon få veta att ni tänker på dem. Vi önskar er alla en riktigt god jul och fina dagar tillsammans med era fyrbenta vänner. Varma julhälsningar från Svea Doggie Service!

  • En äldre ljus hund vilar på en yllefilt och blir klappad av en person bredvid en tänd lykta.
    Högtider

    Trevlig allhelgona önskar Svea Doggie Service

    Vi skickar en varm allhelgonahälsning till er som tänder ett ljus, besöker en grav eller dröjer kvar vid ett minne hemma. Våra tankar går till er som saknar någon, människa eller hund, och till er som finns nära en person som har det svårt. Vi önskar er en stillsam helg med omtanke och sällskap när ni vill ha det. Det ska också finnas plats att få vara ifred en stund.

    En älskad hund kan finnas kvar i tankarna långt efter den sista gemensamma promenaden. När man går förbi en särskild plats minns man kanske hur bråttom hunden brukade ha just där. På andra ställen tog det alltid längre tid, och det gick sällan att förhandla om saken. Sådana små egenheter kan vara lätta att berätta om för någon som kände hunden. De hör till ett liv tillsammans som rymde mycket mer än vad en bild kan visa.

    Ibland kommer minnet när man inte alls har väntat det. Ett ljud i hallen eller en rörelse i ögonvrån får en att vända sig om av gammal vana. Det kan göra ont, men det kan också påminna om hur självklar hundens närvaro en gång var. Vi önskar er människor omkring er som förstår att saknaden får finnas kvar. Ingen annan behöver bestämma när det är dags att sluta berätta eller lägga undan ett fotografi som betyder mycket.

    Under allhelgona kan det vara fint att låta berättelserna få lite tid. Kanske finns en bild som någon annan aldrig har sett, eller en händelse som ni minns på olika sätt. När flera berättar kan en detalj komma tillbaka som man själv hade glömt. Vi hoppas att ni får dela både sorgen och de ljusa minnena om ni vill. Ett skratt åt något tokigt som hunden gjorde kan få höra till samma samtal som tårarna.

    Vi tänker också på er som minns människor som en gång delade hundlivet med er. Någon som gärna följde med ut, tog sig tid att hälsa eller alltid frågade hur hunden mådde kan lämna ett stort tomrum. Kanske fortsätter ni att gå en väg som ni brukade gå tillsammans. Vi önskar att de stunderna så småningom också får bära något av den värme som fanns mellan er, även när det fortfarande känns svårt att komma dit.

    För den som vill finnas till hands kan ett enkelt samtal betyda mycket. Att fråga om personen vill berätta och sedan verkligen lyssna ger utrymme för det som behöver sägas just då. Man behöver inte hitta en förklaring till förlusten för att kunna vara ett gott sällskap. Vi hoppas att den som behöver någon i helgen får ett samtal, ett besök eller en promenad med en människa som har tid att stanna kvar en stund.

    Till er som har en hund vid er sida i dag önskar vi en lugn stund tillsammans under helgen. En välbekant runda och lite tid hemma kan ge dagen en trygg rytm också när tankarna är någon annanstans. Vi hoppas att det finns plats för både minnena och det som händer omkring er nu, i den takt som känns möjlig.

    Må helgen ge er värme där den behövs och någon att dela den med. Vi minns våra fyrbenta vänner med tacksamhet för allt de har gett oss. Varma allhelgonahälsningar från Svea Doggie Service.

  • En trefärgad hund står på en stengång och tittar på en pumpa i höstskymningen.
    Högtider

    Trevlig Halloween önskar Svea Doggie Service

    Trevlig Halloween önskar vi på Svea Doggie Service er alla! Till er som firar hoppas vi på en lagom kuslig kväll, många glada skratt och vänliga möten vid dörren. Till er som föredrar en vanlig hemmakväll skickar vi en lika varm hösthälsning. Vi önskar att både människor och hundar får trivas med sin kväll och att det finns tid att vara tillsammans när dagens bestyr är färdiga.

    Det kan vara roligt att se hur samma väg förändras när människor har pyntat inför Halloween. En entré som brukar vara ganska vanlig har fått ett eget uttryck och någon har lagt ner mycket tid på sin idé. Vi hoppas att ni får glädje av att upptäcka sådant under en promenad. Hunden kan vara mer intresserad av vad som finns på marken nedanför, men även den har säkert mycket att undersöka när höstlöven har samlats på nya ställen.

    För den som har planerat en utklädnad kan förväntan inför kvällen vara en stor del av glädjen. Vi önskar er fina stunder när ni gör er i ordning, hjälper varandra och får se de andras överraskning när allt är klart. Ibland blir det precis som man ville, ibland kommer skrattet av något helt annat. Det kan vara skönt att få vara lekfull tillsammans och ha ett gemensamt minne att återkomma till efteråt.

    Alla hundar behöver förstås inte vara välkomstkommitté. Några har redan hittat en mycket bra plats i soffan och ser ingen anledning att överge den varje gång det hörs något från hallen. Vi hoppas att det finns utrymme för olika sätt att ha det bra. En lugn stund i närheten av någon välbekant kan vara lika värdefull för hunden som att få vara med och titta. Det går att höra till även när man vilar lite vid sidan av.

    Vi önskar att kvällens besök och hälsningar får bli vänliga också för den som inte är van vid hundar. När människor har lite tid att uppfatta varandra brukar det vara lättare att hitta ett sätt att mötas. Det kan vara fint att fråga innan man går fram och låta den som känner hunden hjälpa till. Vi hoppas att både stora och små får en trevlig erfarenhet att bära med sig från kvällens möten.

    En särskild hälsning går till er som ordnar en lugn kväll hemma. Efter en höstpromenad kan det vara härligt att få sätta sig ner medan vinden och mörkret får fortsätta utanför. Vi önskar er gott sällskap där ni har det och en stunds ro där ni behöver den. Kanske blir det ett samtal med någon som ni inte har hört av på länge, eller en kväll då hunden får lite extra tid nära er.

    Så här mot slutet av oktober önskar vi er också sådant som gör de vanliga dagarna varmare. Ett glatt hej från någon ni möter på rundan, en vän att gå ut med och människor som bryr sig om hur ni har det kan betyda mycket. Vi hoppas att ni både får ta emot och ge vidare den vänligheten under hösten. En högtid kan vara ett tillfälle att börja, men kontakten får gärna fortsätta när allt pynt har tagits ner.

    Ha en riktigt trevlig Halloween och ta hand om varandra. Vi önskar er en kväll att trivas med och en lugn natt när det är dags att sova, både för er och era fyrbenta vänner. Varma hälsningar från Svea Doggie Service!

  • En person med en guldfärgad rosett på huvudet håller en stor prisskylt för Siljans Hundungdom.
    Tänkvärda hundnytt

    Siljans Hundungdom prisas för gemenskapen

    Siljans Hundungdom har utsetts till Årets Hundungdomsklubb 2023. Utmärkelsen överlämnades vid Sveriges Hundungdoms representantskapsmöte den 21–22 september 2024. Priset gäller alltså klubbens arbete under förra året. Det är en glad nyhet för hundungdomen i Dalarna, och i motiveringen finns mycket att stanna upp inför för oss som tycker om livet tillsammans med hundar.

    Ungdomsrådet lyfter fram klubbens varierade kurser, aktiviteter och öppna träningar. Under 2023 har klubben bland annat uppmärksammat Hundens vecka, arrangerat Rundan och hållit en filmkurs. Samarbetet med den lokala brukshundklubben och gymnasiet nämns också. Framför allt uppmärksammas en välkomnande gemenskap där olika intressen får plats. Att kunna hitta en träningsform man tycker om är en del av det som gör klubben värd att lyfta fram.

    En öppen träning kan betyda mer än ytterligare ett tillfälle att öva. För den som är ny kan den vara möjligheten att få komma dit utan att redan behöva veta vart hundintresset ska leda. Man kanske vill tävla så småningom, eller bara lära sig att förstå sin hund bättre. Om det finns utrymme att pröva sig fram behöver det ena inte bestämmas innan det andra får börja.

    Det kan kännas ganska ensamt att stå med en hund och en fråga som man tror att alla andra redan kan svaret på. Särskilt när man är ung kan det vara lätt att jämföra sin egen osäkerhet med någon annans säkra uppträdande. Ett vänligt bemötande kan göra att frågan ändå blir ställd. Då får personen en chans att lära sig, och hunden får en människa som vågar be om hjälp.

    Vi vuxna kan bidra genom att lyssna färdigt. Unga hundintresserade behöver få utrymme att föreslå aktiviteter, ta ansvar och upptäcka vad de själva vill lära sig. Om varje idé genast möts av hur vi alltid har gjort blir steget till nästa förslag längre. Det går att erbjuda erfarenhet och stöd samtidigt som någon annan får hålla i planeringen. Att få förtroende kan väcka lusten att fortsätta.

    Hundens behov behöver förstås få plats i den gemenskapen. På en träning kan det innebära att göra en kortare övning än man tänkt, ta en paus eller ge ett annat ekipage mer utrymme. När sådana val möts med förståelse blir det lättare att se efter sin hund också när man själv är ivrig. En bra klubbmiljö ger oss möjlighet att lära tillsammans utan att allt måste lyckas på en gång.

    Filmkursen i motiveringen får mig också att le. Den som försökt fånga ett fint hundögonblick vet hur snabbt huvudpersonen kan välja att nosa precis utanför bild. Men intresset för hundar kan föra med sig fler sätt att skapa och umgås. Någon gillar att filma, en annan vill ordna en aktivitet och en tredje trivs bäst med själva träningen. Det finns mycket att dela även när man inte väljer samma gren.

    Samarbeten mellan föreningar och skola kan dessutom ge unga fler människor att lära känna och fråga. För en liten klubb kan det vara värdefullt att kunna dela kunskap och hjälpas åt med det praktiska. Samtidigt behöver ungdomarnas egna önskemål få höras. Det är deras fritid och deras engagemang som ska få växa där.

    Grattis till Siljans Hundungdom och till alla som bidragit till arbetet bakom utmärkelsen. Det är fint att en klubb får uppskattning för både aktiviteterna och sättet att välkomna människor. För den som går hem från en träning med känslan av att vilja komma tillbaka kan just det bemötandet ha varit dagens viktigaste händelse.

  • Tre personer står med hundar vid en prispall framför ett rött klubbhus.
    Tänkvärda hundnytt

    Spårframgångar i Knivsta och Uppsala

    Det blev flera fina resultat för Upplands hundekipage när Knivsta Brukshundklubb arrangerade spårtävling den 1 september 2024. Heidi Hammarling och Blackneck’s D’Riva, Knivsta BK, vann lägre klass med 551 poäng. I högre klass blev Bodil Olsson och Aussie Actions Red Xotic Xl -Cola, Uppsala BK, etta med 521,25 poäng. Båda ekipagen blev uppflyttade enligt klubbens resultatrapport, som publicerades dagen efter tävlingen.

    I lägre klass kom Marie Dahlerus med Blackneck’s D’Eive, Knivsta BK, tvåa på 481 poäng. Trea blev Catharin Jansson med Ringlets Paisley, Tyresö BK, på 449,75 poäng. Även de blev uppflyttade. I högre klass gick andraplatsen till Anna Ivaska med Sugarwind’s Cookie Rookie, Knivsta BK, på 518 poäng. De blev också uppflyttade. Per-Eric Carlborg och Bohlsta Trollets Bagheera, Knivsta BK, kom trea med 483,5 poäng.

    Det är roligt att få uppmärksamma sådana framgångar nära oss. En placering och ett poängtal berättar hur provet slutade, men för den som tränar kan ett resultat bära på mycket mer. Det kan finnas en övning som länge har varit svår, en ny miljö att våga starta i eller en förhoppning om att träningen ska hålla också när det gäller. Vilken betydelse dagen hade för varje deltagare känner bara ekipagen själva till.

    Just därför vill jag vara försiktig med att fylla resultatlistan med känslor åt dem som står där. Vi kan gratulera till det som faktiskt är redovisat och samtidigt ge plats åt tanken att varje hund och förare har sin egen väg. En uppflyttning kan vara något man har längtat efter. För någon annan kan ett genomfört prov vara ett viktigt steg även när placeringen blev en annan än den man hoppats på.

    Spårarbete väcker också en fin fråga om förtroende. Hunden arbetar med sin nos, medan människan behöver lära sig att läsa hunden och ge den utrymme att arbeta. Det är lätt att vilja hjälpa när man själv är osäker. I träningen får vi fundera över när hjälpen gör uppgiften begripligare och när vår egen brådska kommer emellan. Där finns ett samarbete som är värt omsorg långt innan en tävlingsdag kommer in i bilden.

    Den som blir inspirerad av en resultatlista behöver därför få börja där den egna hunden befinner sig. Att se duktiga ekipage kan ge lust att prova, och den lusten mår bra av rimliga förväntningar. En kort uppgift som hunden får möjlighet att förstå kan vara en god början. Man behöver också våga fråga någon kunnig om hjälp och berätta vad som faktiskt känns svårt, i stället för att försöka dölja det.

    Det gäller även oss som står bredvid och följer träningen. Ett vänligt bemötande gör skillnad när någon är ny eller nervös. Vi kan glädjas åt den som lyckas utan att göra den andres besvikelse mindre värd. Ett ekipage som haft en motig dag behöver kunna komma tillbaka till klubben med känslan av att fortfarande höra till. Hunden följer med samma människa hem, oavsett vilken rad de fick i resultatlistan.

    Klubbens rapport innehåller också ett tack till funktionärerna. Det tacket vill jag gärna stanna vid. För att en förare ska kunna starta behöver andra människor ta ansvar för arrangemanget. Deras insats ger fler möjlighet att använda sin träning i ett gemensamt sammanhang. Att tacka, hjälpa till när man kan och visa hänsyn till dem som arbetar hör också till en bra tävlingsdag.

    Vi gratulerar de placerade ekipagen från Knivsta, Uppsala och Tyresö. Särskilt roligt är det att flera får fortsätta till nästa klass. Förhoppningen är att framgångarna också ska väcka nyfikenhet hos någon som ännu bara funderar på att börja. Det finns mycket att upptäcka när hundens nos får en uppgift och människan ger sig tid att lära tillsammans med den.